Måndagens samrådsmöte på Forsmarks informationsavdelning hölls med anledning av Forsmarks kraftgrupp ABs ansökan om att öka effektuttaget i de tre kärnreaktorerna. Civilingenjören Lars-Olof Höglund, som arbetat med kärnkraftsteknik för tyska Siemens, har ingenting emot att en effekthöjning görs i Sveriges befintliga kärnkraft-anläggningar. Men det återstår mycket att göra när det gäller att energieffektivisera produktionen, anser han.

– Verkningsgraden i Forsmarks anläggningar är inte särskilt bra. I stället för att släppa ut kylvattnet i havet skulle man kunna använda kylvattnet för fjärrvärme, inte minst i Stockholm där många bostäder värms upp med kol och olja.

Även miljöhänsyn och säkerhet borde förbättras för att anläggningen ska kunna uppfylla kraven på bästa möjliga teknik, vilket är en huvudregel i miljöbalken, menar Höglund. Han anser att det råder oklarheter om det är miljöbalkens bestämmelser eller kärntekniklagen som ska väga tyngst i tillståndsprövningen.

Detta riskerar att försvåra arbetet med miljökonsekvensbeskrivningen, MKB, som ligger till grund för ansökan om en effekthöjning. I MKB-arbetet deltar flera parter, exempelvis Forsmarks kraftgrupp AB, ansvariga myndigheter, miljöorganisationer och berörda sakägare, exempelvis yrkesfiskare och närboende.

På plats var också Ylva Lundh från Östhammars Naturskyddsförening. Hon saknar en debatt om hur mycket mängden kärnavfall och brutet uran ökar som en följd av höjd effekt i kärnkraftanläggningarna.

– Även fast Barsebäck stängs så vill man öka produktionen i de andra kärnkraftverken, säger hon.

Ungefär likadant resonerar Gävlebon Roland Nilsson.

– Jag är intresserad av det politiska rävspelet. Utåt sett håller regeringen fast vid policyn att kärnkraften ska avvecklas, men samtidigt höjer man effekten här i Forsmark, säger han.

Mats Ericsson, jurist med ansvar för tillståndsprövning och ordförande för samrådsmötet, svarade förslagsställarna att deras synpunkter skulle tas med i MKB-arbetet.