Det finns många åsikter om vad arbetstidens längd betyder för hälsan. Några hävdar att kortare arbetstid gör människor friskare. Andra säger precis tvärtom. De hävdar att de som inte arbetar alls har den sämsta hälsan.

Denna förvirring om arbetstidens betydelse ska nu Arbetslivsinstitutet försöka bena ut på uppdrag av regeringen. I januari inleds ett projekt i ett urval av arbetsplatser inom den offentliga sektorn i olika delar av landet. Man vill också med ett jämställdhetsperspektiv se om män och kvinnor

reagerar olika på förkortad arbetstid genom att studera tre grupper: kvinnodominerade

arbetsplatser, mansdominerade arbetsplatser och en grupp som kommer från en arbets-plats där det är ungefär lika många män som kvinnor.

- Vi ska undersöka vad människor gör på de cirka två timmarna de slipper arbeta. Vi misstänker att kvinnorna går hem och städar, medan männen gör något de tycker är roligt, säger projektledaren Anna Falkenberg.

Projektet ska gå till så att arbetstiden för de 400 försökspersonerna förkortas med cika 25 procent med oförändrad månads-

inkomst under två år. Under den tiden ska man iaktta förändringar i hälsa och arbetsvillkor. Genom att jämföra resultaten med en kontrollgrupp hoppas man kunna se om förändringarna beror på arbetstidsförkortningen och inte på arbetvillkor och arbetsmarknaden i stort.

- Det är samarbetspartierna som vill veta hur det egentligen förhåller sig. Vänsterpartiet och miljöpartiet har länge drivit frågan om arbetstidsförkortning, säger Anna Falkenberg

På försökspersonerna och kontrollgruppen ska man göra fysiologiska mätningar som fysisk kondition, längd, vikt, blodtryck, stresshormoner, återhämtningsförmåga, sömnkvalitet med mera. Den psykosociala hälsan och välbefinnandet både på jobbet och fritiden ska fångas upp av enkäter, man ska även fråga om arbetsvillkor och arbets-miljö.

Man ska också göra intervjuer för att få en djupare förståelse för resultaten av enkät-materialet.

- Vi vill också se om sjukfrånvaro beror på andra faktorer än arbete, säger Anna

Falkenberg

Detta forskningsprojekt är det största och längsta i sitt slag. Att man inte forskat så mycket inom området beror på att arbets-

livet innehåller så många olika arbetstids-

modeller. Projektförfattarna menar att det också behövs liknande forskning på hur

hälsan påverkas ifråga om var arbetet utförs och inflytande på arbetsplatsen.