Metoden som gör att kvinnor vågar anmäla våld
Sedan två år tillbaka har Rikskvinnocentrum i Uppsala arbetat med en metod som gör att fler vågar anmäla misshandel och våldtäkt. 76 procent av alla kvinnor som våldtagits av en nära anhörig gör en anmälan, mot mellan 7 och 20 procent i övriga landet. 59 procent som misshandlats anmäler förövaren i Uppsala mot 15 procent i resten av Sverige. Snart kan metoden införas överallt.
Hemligheten bakom dessa siffror ligger framför allt i det totala omhändertagandet och det stöd som kvinnor får vid Rikskvinnocentrum, RKC. Sedan två år tillbaka finns ett nära samarbete med rättsmedicin, där kvinnorna får en helkroppsundersökning och alla skador dokumenteras. Uppgifterna sparas så att kvinnan kan göra en anmälan när hon vill. Om skador rapporteras vid olika tillfällen kan mannen dömas till grov kvinnofridskränkning. I vanliga fall måste en kvinna först göra en polisanmälan för att få en sådan undersökning av en rättsläkare.
- Om en kvinna kommer till en akutavdelning kan hon ha turen att få en övergripande undersökning, men då måste hon vara ordentligt blåslagen. Sedan beror det på läkarens kompetens, säger Christina Lundh, biträdande klinikchef och barnmorska.
Samarbetet med rättsmedicin fungerar också åt andra hållet. När en rättsläkare kommer i kontakt med en misshandlad kvinna remitteras hon till RKC. Dessutom har man ett nära samarbete med rättsväsende, socialtjänst, kvinnojourer och brottsofferjourer. RKC har även en jourtelefon som är öppen dygnet runt. Tanken är att en våldsutsatt kvinna ska få ett professionellt bemötande hela vägen. Det kan räcka med att en oerfaren polis frågar kvinnan om varför hon följt mannen hem för att kvinnan ska känna skuld och låta bli att anmäla.
- Kvinnor skäms och tar lätt på sig skulden. Mycket av ansvaret ligger på dem hon möter, framför allt inom vården, säger Christina Lundh.
Mycket på RKC handlar om att ta hand om kvinnan på ett respektfullt sätt. De flesta har tappat tilltron till alla eftersom den som de litat på mest har svikit. De får först prata med en kurator eller jourbarnmorska. Sedan följer stödsamtal där kvinnan själv bestämmer tempot. De fysiska besvären behandlas av läkare.
- Ofta har hon i normaliseringsprocessen av våldet blivit fråntagen makten och kontrollen över sitt liv. Nu är det hennes tur att ta kontrollen och leda samtalen.
Här är det viktigt att läkare, kuratorer och terapeuter på RKC har god kunskap om kvinnovåld. Kvinnan måste kunna känna att hon kan lita på dem som behandlar henne. Kvinnan får stöd att förändra sin situation och stöds också i och under en rättsprocess. RKC kan också hjälpa kvinnor till ett skyddat boende och barnen erbjuds samtalsstöd i socialförvaltningens regi.
RKC har funnits i tio år som en del av Kvinnokliniken på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Sedan 2001 är centret en egen klinik med egen kunskapsbank. Undersökningen Slagen dam som kom ut 2001 visar att 46 procent av alla kvinnor över 15 år har blivit utsatta för våld eller hot. 11 procent av dem av nuvarande partner och 35 procent av tidigare partner.
- Därför är det viktigt att läkare vågar fråga om sådant, även om det har hänt tidigare, det belastar kvinnan mycket. Ofta orkar hon inte berätta om det hon just nu går igenom.
I avhandlingen Men"s Violence against Women - a Challenge in Antenatal Care, konstaterar man att gravida utsätts för våld under graviditeten lika ofta som det förekommer graviditetsdiabetes och högt blodtryck. Av de gravida utsattes tre procent för misshandel regelbundet. Åtta procent hade utsatts för sexuella övergrepp någon gång under graviditeten och tjugo procent hade misshandlats någon gång året innan de blev gravida.
Vad RKC också gör är att utbilda sjukvårdspersonal, socialtjänst och rättsväsende runt om i landet om hur man på bästa sätt bemöter dessa kvinnor.
- Just nu pågår en obligatorisk utbildning för alla domare i Sverige, säger Christina Lundh.
Regeringen planerar nu för att göra RKC till ett Nationellt institut om våld mot kvinnor med uppgift att samla all tillgänglig kunskap och forskning, ge råd och stöd, och verka för att fler yrkesgrupper ska lära sig om kvinnovåld.
- Vi hoppas att vi får mandat att införa vår modell i hela Sverige.
Christina Lundh ser flera forskningsområden för RKC i framtiden. Man vill forska i våld mot funktionshindrade, våld mot prostituerade och missbrukande kvinnor. Även våld i samkönade relationer är ett eftersatt område.
- Lesbiska kvinnor har det svårt i den vanliga sjukvården. De är rädda för personalens reaktioner.
Läs mer på:
http://www.uas.se/templates/page____2090.aspx