• - Sport är bra. Roligt, säger Aysel Husenava, 7, som kom till Sverige från Azerbadzjan sommaren 2004.
Fria.Nu

Leken lindrar väntan

Barn till asylsökande har ofta svårt att kunna göra något som känns viktigt och roligt på sin fritid. I Söderhamn har man ändrat på det. Där har femton idrottsföreningar gått samman för att barnen ska kunna idrotta och ha kul.

Sven-Olov Johansson arbetar för en förening som heter SISU Idrottsutbildarna. Han insåg att barn till asylsökande ofta inte har någon möjlighet att idrotta.

- Vi förstod att de här barnen ofta är väldigt isolerade. Efter skolans slut går de hem och har en fritid som inte är särskilt

meningsfull, säger Sven-Olov.

Därför började man i Söderhamn att undersöka om det inte kunde gå att göra något åt situationen. Man pratade med flera olika idrottsföreningar. De flesta var intresserade av att ställa upp. Även Migrationsverket och skolorna som barnen går på var positiva till idén. Även flera kyrkor kom med i projektet, som kallas för Integration med glädje.

Sven-Olov och de andra skickade in en ansökan till riksidrottsförbundet. För att genomföra projektet behövdes pengar. Och genom Handslaget fick man över en halv miljon kronor. Handslaget är en statlig satsning på idrott för barn och ungdomar.

Nu är Sven-Olov projektledare för någonting unikt.

- Det har gjorts sådana här försök med invandrarungdomar förut, men aldrig med asylbarn, säger han. Så det är klart att det både känns spännande och

ansvarsfullt, och vi hoppas att det lockar andra till liknande projekt.

Sedan starten har projektet blivit en angelägenhet för hela samhället.

- Asylskolorna är engagerade, liksom Svenska kyrkan, flera frikyrkor, Rädda Barnen, Röda Korset och Migrationsverket. Och så ett stort antal idrottsföreningar, säger Sven-Olov.

I dag är det ungefär femton olika klubbar som är med. Ungdomarna kan bland annat spela fotboll, volleyboll, rida eller segla. Varje förening har två ledare som jobbar med asylbarnen.

Men det är inte bara idrott som det handlar om. Många olika personer hjälper till. Ett stort och ansvarskännande nätverk är ett måste i ett sådant här arbete, konstaterar han.

- Till Rädda Barnen kan vi till exempel vända oss när det finns behov av stödsamtal. Svenska kyrkan ordnar asyldagis när mammor kanske är på någon aktivitet samtidigt som tonåringarna idrottar, och så vidare, säger Sven-Olov.

En del av projeketet består av

utbildning för ledarna i de olika

idrottsföreningarna.

- Ledarutbildningen sker i form av träffar ungefär en gång i månaden. I samband med det bjuder vi ibland in personal som arbetar med asylfrågor, till

exempel en barnpsykolog, för att prata om ett speciellt tema, säger Sven-Olov.

Petra Bjelke är ledare i volleyboll. Hon tycker att projektet är viktigt. Många av barnen kanske inte får vara kvar i Sverige särskilt länge. Därför kan det vara svårt att planera träningen på lång sikt.

- I stället försöker jag göra roliga övningar med stor variation, så att de upplever idrotten som något som är kul, säger Petra.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Snedvridningen startar inne på redaktionerna

Förra veckan skrev GFT mycket om snedvriden rapportering kring damidrott, och damfotboll i synnerhet. En granskning av hur de stora sportredaktionerna i Sverige ser ut ger en förklaring. Bara tretton av hundra redaktionsmedlemmar är kvinnor.

150 000 kronor och ett Handslag senare

Förra veckan redovisade GFT hur de politiska partierna tycker och tänker i idrottsfrågor, något som retade upp Tito Rojas. Han hävdar att verkligheten ser helt annorlunda ut och att politikernas satsningar är dödfödda om de inte startar i de områden där de ska genomföras. Och även då är det svårt att driva dem.

Barn och unga i fokus för Göteborgspolitikerna

Med ett år kvar till allmänna val ställde GFT två frågor kring idrott till de politiska partierna i Göteborg. Inte oväntat talades det i första hand om barn- och ungdomsidrott, men också en utbyggnad av stadens idrottshallar verkar var populärt.

Sponsring allt större del av klubbens ekonomi

Gamla bilder från sjuttiotalet visar nästan alltid spelartröjor med enbart klubbmärke. Men det är sedan länge en svunnen epok för nostalgiker. I dag gäller det för klubbarna att klara ekonomin, vilket kan ta sig en hel del olika uttryck, när det gäller att få in sponsorpengar.

Göteborgsderbyt tappar folk

De riktigt stora publikfesterna med 40 000 på läktarna verkar vara ett minne blott. Tendensen är tydlig och klar inom fotbollen. Publiken minskar.

© 2025 Fria.Nu