Snedvridningen startar inne på redaktionerna
Förra veckan skrev GFT mycket om snedvriden rapportering kring damidrott, och damfotboll i synnerhet. En granskning av hur de stora sportredaktionerna i Sverige ser ut ger en förklaring. Bara tretton av hundra redaktionsmedlemmar är kvinnor.
Sportjournalistiken är av tradition en manlig värld, även så på GFT:s lilla redaktion. Ett exempel är när IFK Göteborg för några veckor sedan tog emot Djurgården i allsvenskan.
Eftersom det handlade om en toppmatch, vimlade det av sportjournalister från både stora och små redaktioner runt om i landet. Och vart man än såg var det män - yngre, äldre, tunnhåriga - bara män. Nja, inte riktigt. Här och där fanns det också en kvinna, men ungefär lika sällsynt och uppseendeväckande som kvinnor i lumpen.
En undersökning av hur de större sportredaktionerna runt om i landet ser ut, ger en tydlig bild av en ojämn könsfördelning, och kanske en förklaring till att många damidrottare hamnar lite i skymundan.
- Generellt är det så att kvinnor tenderar att visa fram kvinnor i media, så om det är få kvinnor på redaktionerna, så blir det också färre kvinnor som syns i media, säger forskaren Monika Löfgren Nilsson på Institutionen för journalistik och masskommunikation i Göteborg, JMG.
Två motpoler i undersökningen är Norrländska socialdemokraten, NSD, och Göteborgs-Posten. NSD:s sportredaktion består av sex män. GP däremot, är bäst i undersökningen. Där är faktiskt var tredje sportjournalist kvinna.
- Det är ju ingen omedveten satsning, säger sportchefen Sven Svensson. Men det är faktiskt svårt att få in kvinnliga sportjournalister, helt enkelt för att det är så få kvinnor som söker sportjobben. När vi skulle ha in vikarier i somras kom det in 132 ansökningar och bara fem av dem var kvinnor.
Samma röster hörs på andra ställen runt om i landet. I nästan ursäktande ordalag redogör man för förhållandena på sin arbetsplats, men förklarar det också med att det inte heller är särskilt många kvinnor som söker.
Vad denna ojämna könsfördelning kan få för inverkan på sportjournalistiken är en lätt omstridd fråga.
- Personligen tror jag nog att journalistiken kan bli bättre av en jämn könsfördelning, men det är ju inget som har kunnat fastslås i någon undersökning, säger Monika Löfgren Nilsson. Däremot brukar man tala om att det blir nya vinklar och även nya frågor som ställs med kvinnor på sportredaktionerna.
Hon poängterar också att antalet kvinnor inte är så avgörande, utan mer vad de gör för jobb.
- Traditionellt sett när kvinnor har tagit sig in på mansdominerade områden inom journalistiken så får de ofta göra de jobb som männen inte vill göra. Så det kan mycket väl finnas en statusskillnad inne på sportredaktionerna, där kvinnorna står längre ner, säger Monika Löfgren Nilsson.
Sven Svensson på Göteborgs-Posten påpekar dock att det inte finns någon skillnad i kvalitet eller kunnande bland det han kallar 'den nya journalistgenerationen'.
- Det gör ingen skillnad för oss om vi tar in en kille eller tjej. De yngre förmågor som kommer nu är väldigt kunniga, oavsett kön, säger han.
Fotnot: SVT:s och TV4:s sportredaktioner söktes, men hann inte lämna något svar innan pressläggning.

