Haagprogrammet jämställer flyktingar med kriminella
Den 5 november antogs Haagprogrammet i Europiska rådet. Det betyder att EU ska ha en gemensam flyktingpolitik och brottsbekämpning. Samtidigt ska de yttre gränserna stärkas. I Haagprogrammet talar man gärna om frihet, säkerhet och rättvisa, men flyktingar och kriminella nämns i samma mening och ska bekämpas på samma sätt - med multinationella gränsstyrkor och samkörda databaser.
Till grund för Haagprogrammet ligger en plan som antogs i Tammerfors för fem år sedan. Då handlade det om att ta fram en miniminivå i dessa frågor inom EU. Genom Haagprogrammet tas ytterligare ett steg mot att skapa gemensamma regler för hela unionen.
I Haagprogrammet vill man ha en gemensam strategi mot gränsöverskridande 'problem', som olaglig migration, människohandel, människosmuggling, terrorism och organiserad brottslighet. Detta ska ske genom att de yttre gränserna till EU stärks. EU ska vara skyddat av en multinationell gränsstyrka och visumpolitiken ska skötas genom gemensamma kontor. Alla viktiga dokument som pass, visum, uppehållstillstånd och liknande ska vara försedda med fingeravtryck eller annan så kallad biometrisk information.
För de flyktingar som ändå lyckas ta sig in i EU kommer Haagprogrammet att innebära att de möts av ett gemensamt asylsystem med samma regler oavsett vilket land en person söker asyl i. Kanske kommer EU att ha kontor för asylsökande utanför unionen. Det ska utredas tillsammans med FNs flyktingorgan UNHCR, om det går att genomföra, med tanke på att flera av de tilltänkta länderna där kontoren ska placeras inte har skrivit under konventionen om mänskliga rättigheter. Man ska också kunna söka asyl på de olika ländernas ambassader i hemlandet.
Fraserna frihet, säkerhet och rättvisa används flitigt i Haagprogrammet. Samtidigt nämns kriminella och flyktingar ofta i samma mening. De ska också bekämpas på samma sätt genom en effektivisering av samarbetet mellan dem som ansvarar för migrations- och asylpolitiken och polismyndigheter. EUs tre stora databassystem för efterlysta, visuminnehavare och asylsökande (SIS II, Eurodac och VIS) ska vara sammankopplade, liksom nationella polisdatabaser.
2005 ska strukturer byggas upp för att nationella asylmyndigheter ska kunna samarbeta aktivt. Medlemsstaterna kommer att få bidrag för att bygga upp en gemensam handläggning av asylansökningar och för att sammanställa, bedöma och använda information om ursprungsländer. Bidraget ska också täcka olika länders extra utgifter för asylsystemen. Detta ska vara klart innan det gemensamma asylsystemet inrättas.
Migranter som inte längre har rätt att lagligt befinna sig i EU måste återvända frivilligt eller, om det är nödvändigt, med tvång. EU vill upprätta en gemensam effektiv politik för avvisning eller utvisning och återsändandet ska ske 'på ett humant sätt och med full respekt för deras mänskliga rättigheter och värdighet'.
Därför uppmanar man medlemsstaterna att uppnå de mål för minskning av den informella ekonomin som har fastställts i den europeiska sysselsättningsstrategin. Många företag utnyttjar illegala invandrare som billig arbetskraft.
Europeiska rådet betonar att medlemsstaterna själva får bestämma antalet inresetillstånd för migrerande arbetskraft. Till våren ska Haagprogrammet börja omsättas i konkreta lagförslag enligt en tidtabell som EU-kommissionen ska presentera. I sin helhet ska programmet vara infört 2010. Ett särskilt problem kan bli att strategin är den första större som ska genomföras med 25 medlemsländer.
Läs mer i morgon:
Människorättsorganisationer starkt kritiska till EUs nya flyktingpolitik