Fria.Nu

USA dömer svenska medborgare utan bevis

Ahmed Yusuf är en somalisk man som bor i Sverige. Han kan inte ta ut pengar från sitt bankkonto. Det har han inte kunnat på tre år. Varför? Yusuf har arbetat med banknätverket al-Barakaat. USA trodde att al-Barakaat samarbetar med al-Qaida. Nu tror de inte det längre. Men Ahmed Yusuf kan fortfarande inte ta ut pengar från banken. Mikael Nyberg berättade om det i DN för ett par veckor sedan.

I november 2001 bestämde FNs säkerhetsråd att alla medlemsländer skulle stoppa alla pengar som gick ut eller in från vissa organisationer. Det var organisationer som USA trodde hade med al-Qaida att göra. Det behövdes inga bevis, det kunde man ordna sedan. USA krävde att FN skulle göra så. EU-kommissionen bestämde att EU skulle göra likadant.

En av de misstänkta organisationerna var al-Barakaat. Tre personer i Sverige kunde inte längre använda sina bankkonton. Det var Yusuf och två andra. Deras advokater överklagade till Europadomstolen. Enligt EUs lagar fick man hindra länder från att ta ut sina pengar, men inte personer. Då ville EU-kommissionen ändra på lagen. Sverige röstade ja till lagändringen. Sedan satt de tre Somalia-svenskarnas pengar fast ännu mer.

USA sa att de tre kunde frikännas om de lovade att aldrig ha kontakt med terrorist-organisationer. De lovade det. Två blev frikända, men inte Ahmed Yusuf. USA misstänker honom fortfarande. Varför? Därför att han har ett smeknamn som han glömde berätta om.

EU-domstolen ska fatta beslut om Yusufs fall. Det kan ta tre år. Och EUs nya grundlag kommer inte att göra det lättare för honom. Hans advokat, Thomas Olsson, säger till DN:

- Rätten att vidta sanktioner mot enskilda personer skyddas i EUs nya grundlag. Om det går igenom blir det ännu svårare att skydda sig.

Vad har Sverige gjort för att hjälpa Ahmed Yusuf? Sverige kräver att USA tar bort Yusuf från listan över misstänkta. Det sa Laila Freivalds till Ekot i förra veckan. Ekot ringde till det amerikanska finansdepartementet. De ansvarar för listan. Men de sa att de inte tänker ändra listan.

Den svenska regeringen kunde ha gjort mycket mer. När USA krävde att Säkerhetsrådet skulle bestämma om sanktioner (särskilda regler som straff) mot misstänkta organisationer, kunde Sverige ha protesterat. Om något land hade protesterat inom två dygn, hade regeln inte gällt.

Det går att få rätt mot USA. En kanadensisk medborgare inom al-Barakaat gick till domstol. Där fann man inga bevis på att han var skyldig. USA strök honom från listan över misstänkta.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

”Jag hoppas att jag kan vara en förebild”

Hon är det första kvinnliga kommunalrådet i Åsele. Och det yngsta. Linnéa Lindbergbrinner för landsbygdsfrågor med fokus på att ge ungdomar inflytande och mod att våga stanna kvar.

Landets Fria

Folkomröstning klubbad – men frågetecken kvarstår

Doroteaupproret

Det blir en folkomröstning i landstinget om neddragningarna i vården i Västerbotten. Men när den ska ske och vad som ska stå på valsedlarna är ännu oklart. Frilansjournalisten Karin Svanebro bevakade tisdagens fullmäktigedebatt i Umeå.

Fria Tidningen

© 2024 Fria.Nu