Politiskt fotbollsbråk
Allsvenskan i fotboll är igång igen, och det pratas fotbollshuliganer igen. Det sägs att klubbarna inte tar sitt ansvar, att kostnader för polisens insatser är orimliga, och det vanligaste kravet just nu tycks vara att fotbollsklubbarna ska tvingas ersätta polisens kostnader.
Det här är ett politiskt fotbollsbråk som är viktigare än man kan tro. Och det handlar om betydligt mer än fotbollshuliganer. Det handlar om föreningsfriheten.
FRIA TIDNINGEN Fotbollshuliganerna används nämligen i debatten som en 'god fiende'. Det fungerar ungefär på samma sätt som man kan skaka fram lagar för mer övervakning av medborgarna med hjälp av 'terrorhotet'. I det fallet är konsekvensen förstås ofta att polisens nya möjligheter också kan användas mot miljöaktivister, vanliga flyktingar och en mängd andra grupper som inte har något alls med terrorism att göra.
Vad skulle det betyda om fotbollsklubbarna skulle betala polisens kostnader för sina evenemang? Helt enkelt att man öppnar för att alla ideella föreningar ska kunna krävas på pengar om polisen anser sig behöva bevaka deras aktiviteter.
När Miljöförbundet arrangerar en demonstration mot en ny motorväg är det också något som polisen anser sig behöva bevaka. Anta att det skulle kosta en kvarts miljon i 'polisavgifter' att arrangera en sådan demonstration. Tänk då bara på en demonstration mot rasismen, där man riskerar bråk från nynazistiska motdemonstranter. Nätverket mot rasism skulle säkert kunna krävas på mer än en miljon för varje demonstration. För att inte tala om trädkramare och andra som orsakar polisen besvär. Eller?
Givetvis är detta inte något som föreslagits. Inte ännu. Men om vi godtar att polisen ska kunna kräva fotbollsklubbar på pengar för bevakning av deras evenemang så kommer vi på sikt att riskera att hamna i att också andra ideella föreningar ska kunna krävas på pengar för polisens bevakning. Det är nämligen det enda logiska.
Vissa hävdar att de stora fotbollsklubbarna inte alls kan jämställas med ideella föreningar som Miljöförbundet. Snarare är fotbollsklubbarna stora kommersiella företag med miljoner i omsättning på spelarlöner och souvenirer, och vars verksamhet dessutom delvis drivs som aktiebolag.
'Fotbollsklubbarna har minsann råd att betala', sägs det i debatten.
Men är föreningsrätten verkligen något som man förlorar om man har en stor ekonomi? Tänk själva på hur många miljoner som exempelvis ryms inom fackföreningarnas strejkkassor. Även om inte LO-ordföranden Wanja Lundby-Wedin är lika välavlönad som fotbollsspelarna i allsvenskan så omsätter LO mer pengar än AIK, Hammarby och Djurgården tillsammans.
Innebär det att fackföreningarna också ska betala polisens kostnader när de anordnar en demonstration? De har ju råd att betala?
Störst polisbevakning kring fotbollen är det kring derbymatcherna i Stockholm, och när IFK Göteborg kommer till Stockholm för att spela match. De här matcherna uppger polisen kostar uppemot en miljon kronor att bevaka. Samma nota blir det sannolikt för IFK Göteborgs hemmamatcher mot Stockholmslagen. Både det moderata finansborgarrådet i Stockholm och länspolismästaren Carin Götblad har begärt att fotbollsklubbarna ska betala mer, och att man ska utreda hur det ska bli möjligt.
Moderaternas krav på detta är nog ingen tillfällighet. Det handlar om en ständig politisk linje om att låta alla människor och verksamheter 'stå för sina egna kostnader' som det heter. Men ska polisen bli en beställningsverksamhet som man ska betala för?
Nej, polisen är en statlig myndighet. Varken fotbollsklubbar eller andra föreningar kan bestämma vad polisen tar sig för, och dessa föreningar ska inte heller behöva betala för det.
I sin förlängning kan det till och med vara föreningsfriheten som står på spel, även om det just nu bara handlar om ungdomsbråken kring fotbollsarenorna.