Under de senaste århundradena har den genomsnittliga livslängden ökat kraftigt till omkring 80 år i vår del av världen. Men det behöver inte innebära att människans maximala livslängd skulle ha ökat. Det förefaller fortfarande som att det är svårt för en människa att bli äldre än 120 år.

Takten på åldrandet är dock inte lika för alla personer. Detta visas tydligt av ett par sällsynta sjukdomar som kraftigt påskyndar åldrandet. Werners syndrom medför att den drabbade ser betydligt äldre ut än sin kronologiska ålder, och ofta dör personer med syndromet redan vid 40 till 45 års ålder. Progera är en annan sjukdom som ger ett snabbt åldrande. Patienter med progera dör vanligen redan i tonåren.

Det biologiska åldrandet påverkas av såväl genetik som miljöfaktorer. När det gäller genetik har forskarna identifierat ett antal gener som tillsammans tycks påverka åldrandet. Ingen enskild gen tycks vara dominerande.

Hur snabbt vi åldras beror också på vår miljö och livsstil. De faktorer som tros påskynda åldrandet är övervikt, tobaksrökning och hög alkoholkonsumtion. Faktorer som tvärtom anses bromsa åldrandeprocessen är fysisk aktivitet och balanserad kost.

Amerikanska forskare har försökt att hitta åldersmarkörer men hittills har det inte gått att hitta några tillräckligt bra metoder för att mäta biologisk ålder. Det råder också osäkerhet om vad det egentligen är som orsakar det biologiska åldrandet. Den brittiske forskaren Aubrey de Grey hävdar att det finns sju orsaker till åldrande: cellernas åldrande, celldöd, mutationer i cellkärnan, mutationer i mitokondrierna, immunsystemets försämring, kemiska bindningar mellan proteiner som lagrar skräp inuti cellerna samt skräp som bildas utanför cellerna.

I och med att orsakerna till åldrande är dåligt kända har det förstås varit svårt att hitta motmedel mot åldrandet. Den mest lovande metoden för att öka den maximala livslängden är minskat energiintag. Forskare har gjort experiment med maskar, flugor och olika typer av gnagare och lyckats öka livslängden för individer med tiotals procent genom kalorirestriktion. Vissa personer har tagit fasta på detta fenomen och utvecklat en metod som kallas för calorie restriction with adequate nutrition, CRAN. Metoden går ut på att successivt minska sitt energiintag till cirka 1 500 kalorier per dygn i stället för 2 000 kalorier. En viktig del av metoden är att utövaren äter näringsrik mat och kosttillskott så att han eller hon får i sig alla viktiga vitaminer och mineraler i tillräcklig omfattning.

I framtiden behöver man kanske inte äta mindre för att leva längre. Amerikanska forskare arbetar nämligen med att utveckla mediciner som ska ge en liknande effekt som CRAN. På längre sikt kan kanske nanoteknik vara ett sätt att bromsa åldrandet. b