Ett tvåårigt projekt har resulterat i en svensk modell för mikrokrediter. Projektet har stötts av bland annat Nutek och deltagarna har även färdigställt en handbok i ämnet, Handbok för mikrokrediter i nätverk – en svensk modell.
– Vi tycker att det är ett bärkraftigt projekt, som vi tror kommer att leva vidare och utvecklas efter projekttiden, säger Anneli Qvarnström, handläggare på Nutek.
Bakgrunden är att många med affärsidéer ofta har problem att låna pengar i vanliga banker. Det gäller särskilt invandrade kvinnor, varför projektet initialt riktas till dem.
– Det största problemet kvinnorna har är att de saknar den säkerhet som bankerna kräver, säger Joyce Kimwaga Lundin, som är initiativtagare och ledare för projektet.

Hon säger också att bankerna inte alltid förstår de invandrade kvinnornas affärsidéer. Kvinnorna vill ofta tillverka det som olika invandrargrupper behöver, och därför tror inte bankerna att deras idéer kan bli lönsamma.
Nu ska teorierna testas i praktiken under tre år, med fortsatt stöd från Nutek. Pengar har även sökts från EU:s regionalstödsfond. Till en början kommer mikrokrediter att ges till de 60 invandrade kvinnor som ingår i projektet. De ska få låna en mindre summa pengar för att starta det företag de har drömt om.
– Det finns så många idéer. Kvinnor vill starta allt från bokföringsfirmor till hälsokostaffärer, säger Joyce Kimwaga Lundin.

Joyce Kimwaga Lundin kom från Tanzania för tio år sedan. Som ordförande i en invandrarkvinnoförening mötte hon många duktiga invandrade kvinnor som trots hög utbildning och höga ambitioner inte fick något jobb och blev beroende av socialbidrag. Därför startade hon Nätverk för entreprenörer från etniska minoriteter, Neem. Deras viktigaste uppgift är att hjälpa invandrade kvinnor att bli egna företagare. Men många som hon ville hjälpa fick inte banklån.
För fyra år sedan började Joyce Kimwaga Lundin därför fundera på om mikrokrediter skulle kunna hjälpa dessa kvinnor att bli självförsörjande. Hon har själv arbetat för marknadsministeriet i Tanzania med att ge kvinnor på landsbygden mikrokrediter. Det fungerade väldigt bra och gjorde många kvinnor ekonomiskt oberoende.
– När jag besöker Tanzania ser jag att kvinnornas boskapshjordar har blivit större, säger hon och skrattar.
I projektet kommer deltagarna att få låna högst 50 000 kronor. Joyce Kimwaga Lundin ingår i en grupp som bedömer om en företagsidé kommer att bli lönsam i längden. Hon ska också hjälpa kvinnorna med återbetalningsplaner. Till skillnad från i andra länder får kvinnorna själva ta ansvar för att lånet betalas tillbaka.
– Mycket handlar om tillit och att nätverket stödjer henne hela tiden. Vi vill se att hennes företag växer och blir livskraftigt. Vi följer henne under tre år och ger henne råd. Och vi har väldigt flexibla återbetalningsplaner.

Under projekttiden ska också en fond byggas upp för att projektet ska bli bärkraftigt på lång sikt och utvecklas över tid. Än så länge är det bara Ekobanken i Järna som har satsat pengar i fonden. Men hon tror att fler banker snart kommer att följa efter.
– Vi är mycket nära uppgörelser med fler affärsbanker, både svenska och utländska, säger hon.
På så sätt vill hon trygga framtiden för mikrokreditlån i Sverige. Hon vill se ett system där alla som har svårt att få lån i banker ska få mikrokrediter. Om några år kan det bli verklighet, när projektet har testats i praktiken.
– Jag vill se ett system där alla som har svårt att få lån kan få mikrokrediter. Det kan vara ungdomar, arbetslösa, handikappade och invandrare, säger hon.

På Näringsdepartementet följer man också projektet med största intresse. Det är dyrt att administrera små lån för bankerna, vilket gör dem ovilliga att låna ut mindre summor. Om låntagaren inte haft en tidigare anställning gör man dessutom en omfattande kreditundersökning.
– Därför kan mikrokrediter fylla en funktion i Sverige, så att fler kan få låna pengar, säger Mattias Moberg, kansliråd på Näringsepartementet.
Även EU-kommissionen har uttalat att de vill att fler i Europa ska kunna få mikrokrediter. I synnerhet småföretagare, arbetslösa eller fattiga människor ska kunna starta eget genom att lättare få lån. Därför finns ett förslag på att starta en särskild fond för ändamålet.