Ända från början har den islamiska republiken berövat kvinnor deras mest grundläggande rättigheter, förnekat dem deras mänskliga behov och attackerat dem barbariskt. Förevändningarna för denna förföljelse är många - klädernas färg och passform, smink, att någon har en västerländsk frisyr oavsett om det är en man eller kvinna, dans, glädje samt alla former av utomäktenskapligt umgänge med det motsatta könet. Vid vissa tillfällen kan kvinnors skratt vara en ursäkt för att , hota och förnedra. Att hålla män och kvinnor åtskilda vid universitet och skolor, på kommunala bussar och i olika delar av det offentliga rummet är en annan aspekt av det könets apartheid som den islamiska republiken upprättat.
Den islamiska republiken har arresterat, piskat och avskedat miljontals människor. Man har kastat syra i kvinnors ansikten eller tvingat dem att leva i exil på grund av ovilja att följa islamiska koder. Trots dessa avskyvärdheter har Irans kvinnor inte gett upp utan tvärtom utökat sina ansträngningar.

Den islamiska klädkoden är det första hinder som kvinnor ställs inför dagligen. Varje sommar intensifieras attackerna och grymheterna för att försöka påtvinga kvinnor den islamiska klädkoden på gatorna, i skolor, på universitet, på arbetsplatser, på fabriker och till och med vid privata sammankomster och fester. Emellertid var årets attacker mer intensiva än föregående år. Under mer än fyra månader har antalet poliser mångdubblats för att slå ner motståndet mot islamiska klädkoder och regler.
Den första vågen av attacker mot kvinnor som vägrar att bära slöja startade i början av april. Hundratusentals kvinnor blev attackerade. Hundratals butiker och frisörsalonger tvingades att stänga. Men massiva folkliga protester, ledda av främst kvinnor och ungdomar, gjorde att regimen inte lyckades förverkliga sin plan. Den andra vågen av attacker inleddes den 23 juli och dess barbari är fortfarande inte över.
Intensifieringen av attacker mot kvinnor den senaste månaden ingår i ett mer övergripande nedtryckande av människors kamp. Detta är den islamiska regimens reaktion på ett växande folkligt motstånd mot den islamiska republiken samt även en reaktion på internationell utfrysning.
Regimen har utökat antalet avrättningar och ett stort antal politiskt aktiva arbetare har arresterats.
De arbetare som kvarhållits efter demonstrationer den första maj, har dömts till spöstraff utöver fängelsedomar. Ett stort antal universitetsstuderande har blivit avstängda från sina studier och många studenter har arresterats och torterats. Dock har regimens strategi misslyckats - varken kvinnor, arbetare eller studenter har gett vika i sin motståndskamp. Denna kamp förtjänar internationellt stöd.

Vi ber alla som kämpar för kvinnors rättigheter, för mänskliga rättigheter, alla humanister och liberaler runt om i världen att stödja det iranska folkets och framför allt de iranska kvinnornas kamp. Vi ber er att protestera mot den islamiska republikens sexistiska lagar. Vi ber er att protestera mot detta könets apartheid, mot tvånget att bära slöja och mot diskrimineringen av kvinnor i Iran. Vi ber er att fördöma den islamiska republiken och att pressa era regeringar att avbryta sina relationer med den islamiska republiken; att isolera den islamiska regimen och att stänga ner dess ambassader. Den islamiska republiken bör bemötas på samma sätt som apartheidregimen i Sydafrika en gång bemöttes.

Översättning: Martin Holmström