Fria.Nu

Orienthälsan hjälper familjer med problem

För några veckor sedan skrev Sesam om ett nytt center för hedershotade flickor. Där kan flickor få ett skyddat boende. Men det finns ett annat sätt att arbeta med hedersrelaterat våld. Riyadh Al Baldawi, överläkare på Orienthälsan, arbetar med det.

Riyadh Al Baldawi tycker att det är fel att ta flickorna från familjen till familje-hem eller skyddat boende om de inte är hotade. De blir isolerade och ensamma och ofta får de inget psykologiskt stöd.

I stället behandlar Orienthälsan hela familjen, eftersom de anser att det är ett familjeproblem.

- Hedersrelatelat våld har blivit ett modeord. Så snart invandrade föräldrar bråkar med sina barn kallar man det för hedersrelaterade problem. Även om det är vanliga relationsproblem mellan barn och vuxna, som när pappan inte tycker om sonens frisyr, säger Riyadh Al Baldawi.

Han säger att det är farligt. Att människor inte förstår vad som är hedersrelaterat eller inte. Det gör också att invandrare blir mer misstänksamma mot det svenska samhället.

- Men normala relationsproblem då barnen vill frigöra sig från sina föräldrar och bli egna individer, kan växa och bli ett hedersproblem om inte föräldrar och barn har ett bra sätt att ta itu med problemen.

Det ger också barnen en makt över sina föräldrar. Barnen kan hota föräldrarna att gå till de sociala myndigheter om de inte får göra som de vill. Då förlorar föräldrarna sin auktoritet och kontrollen över sina barn.

- Men man måste få ställa krav på sina barn och att visa dem vad som är rätt och fel, men på rätt sätt. Alla barn behöver detta. Därför blir det så fel när svenska myndigheter tar hand om barnen.

På Orienthälsan får familjer hjälp att reda ut sina problem. De kommer från hela landet. Först tar man reda på vad som är familjens problem. Då tar man också reda på om det är andra utanför familjen som är inblandade.

Sedan tar man reda på vilken utbildning, boende och vilket arbete föräldrarna har från hemlandet. Orienthälsan frågar också hur föräldrarna själva blivit uppfostrade och hur de tycker att familjen och barnuppfostran ska fungera. Man tittar också på vad föräldrarna arbetar med i Sverige, hur de bor och vad de vet om det svenska samhället. Känner de till vilka myndigheter de kan vända sig med sina problem?

- Många föräldrar känner sig maktlösa. De vill ha hjälp med sina problem med tonåringar, men vet inte vart de ska vända sig.

När detta är klart, vet man vilka resurser och brister familjen och flickan har. Nu kan man

föreslå en behandling. Om flickan är hotad till livet, kan hon kanske bo hos någon släkting och i vissa fall skyddat boende.

- Men ofta tror flickan att hotet är större än vad det är. Ofta går problemen att lösa även om hon bor kvar hos familjen.

Orienthälsan träffar flickan och föräldrarna minst en gång i veckan under cirka sex månader. Om fler än familjen är inblandade i konflikten träffar man också dem. Flickan får psykologiskt stöd för att få större självförtroende. Föräldrarna får hjälp att påverka situationen utan att bryta mot svensk lag.

- Det räcker inte med att säga att man inte får slå sina barn. De måste förstå varför. Man kan säga: om du slår dina barn kan du inte påverka dem. Då kommer ingen myndighet att lyssna på dig.

Orienthälsan ger dem alternativ till att slå och hota. Målet är att de ska prata med sina barn. För att det ska gå bra måste både föräldrarna och barnen ska kunna kompromissa.

- Om man lär sig att kompromissa kan man också ställa krav. De flesta konflikter handlar om kläder, pojkvänner och disco.

Föräldrarna och flickan får skriva på ett papper med regler som de ska följa. Sedan fortsätter Orienthälsan att ha kontakt med både föräldrar och barn i ett år.

Riyadh Al Baldawi har egna döttrar, en som är 23 år och en som är 11. Han har också en pojke som är 20. Hur har han behandlat sina egna flickor?

- Jag har upptäckt att kärleken är viktigare än kontrollen över dem. Då kan jag vara en bra förebild i deras nya relationer. I min familj har vi satt upp fasta gränser men även gett dem frihet.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

”Jag hoppas att jag kan vara en förebild”

Hon är det första kvinnliga kommunalrådet i Åsele. Och det yngsta. Linnéa Lindbergbrinner för landsbygdsfrågor med fokus på att ge ungdomar inflytande och mod att våga stanna kvar.

Landets Fria

Folkomröstning klubbad – men frågetecken kvarstår

Doroteaupproret

Det blir en folkomröstning i landstinget om neddragningarna i vården i Västerbotten. Men när den ska ske och vad som ska stå på valsedlarna är ännu oklart. Frilansjournalisten Karin Svanebro bevakade tisdagens fullmäktigedebatt i Umeå.

Fria Tidningen

© 2024 Fria.Nu