"skyddat boende är inte lösningen på hedersrelaterat våld"
Hedersrelaterat våld har blivit ett modeord. Det används slentrianmässigt vid alla konflikter mellan invandrarföräldrar och deras barn. Många familjer splittras i onödan med förödande konsekvenser, menar Riyadh Al Baldawi som sedan 1992 har behandlat familjer där hedersrelaterat våld förekommer.
Efter Fadimes tragiska död år 2002 har hedersrelaterat våld diskuterats på alla nivåer i samhället. I september 2003 bestämde regeringen att satsa 40 miljoner kronor per år till skyddat boende för hedershotade flickor runt om i Sverige.
På det nyöppnade stöd- och rådgivningscentret som drivs av Stockholms stad kan hotade flickor till exempel få skyddat boende.
- Många flickor börjar snart längta tillbaka till sina familjer och flyttar hem igen. När det inte går bra, kommer de tillbaka till oss, berättar Sara Blomberg och Anders Börjes, som arbetar på centret.
En annan svaghet med dessa skyddade boenden, menar de, är att flickans familj, syskon och den utvidgade familjen inte får tillräckligt med stöd. I bästa fall får de några samtal med en socialsekreterare som ofta saknar kunskap om andra kulturer.
Ryiad Al Baldawi, överläkare och psykiater på Orienthälsan håller med.
- Vi kommer aldrig att kunna skydda dessa flickor om vi inte tar itu med dem som bär på attitydproblemet, det vill säga familjen, säger han.
Orienthälsan har arbetat med hedersrelaterat våld sedan 1992. Riyadh Al Baldawi, som själv kommer från Irak, är en populär föredragshållare runt om i landet. Han bjuds in för att tala om hur familjer där hedersrelaterat våld förekommer fungerar.
- Det är de som arbetar på fältet som bjuder in mig, till exempel socialsekreterare som vill lära sig mer om hur de här familjerna fungerar. De har insett att skyddat boende inte är lösningen på hedersrelaterat våld, och söker efter en annan modell, säger Riyadh Al Baldawi.
Orienthälsan har utvecklat en metod som grundar sig på etablerade terapimetoder, därutöver finns ett inslag av kulturella relationer.
I praktiken innebär det att man identifierar det egentliga problemet och vilka som är inblandade. Man undersöker också vilka resurser familjen har att ta itu med problemet. Även familjens socioekonomiska bakgrund i hemlandet och i Sverige utreds, hur föräldrarna själva har blivit uppfostrade och hur de ser på uppfostran i allmänhet. När detta är klart föreslås en behandling.
Om flickan är hotad till livet kan hon kanske bo hos någon släkting eller i vissa fall få skyddat boende. Orienthälsan träffar flickan och föräldrarna minst en gång i veckan under cirka sex månader var för sig eller tillsammans. Om fler än kärnfamiljen är inblandad i konflikten träffar man också dem. Flickan får psykologiskt stöd och föräldrarna får hjälp att påverka situationen utan att bryta mot svensk lag, som förbjuder hot och våld.
- Det räcker inte med att säga till invandrarföräldrar att man inte får slå sina barn. De måste förstå varför för att sluta. Man kan säga: om du slår dina barn har du förlorat dina möjligheter att påverka dem. Då kommer ingen myndighet att lyssna på dig, säger Riyadh Al Baldawi.
Den stora faran, menar han, är att hedersrelaterat våld har blivit ett modeord som innefattar alla konflikter mellan tonåringar och vuxna samtidigt som de sociala myndigheterna gärna placerar flickorna på de nya boendena. Om barnen i onödan tas ur sina familjer innebär det katastrof för hela familjen. Det gynnar definitivt inte integrationen och attitydförändringen inom familjen. I stället stärks misstänksamheten mot det svenska samhället.
Riyadh Al Baldawi blev för ett par år sedan ombedd att skriva ett förslag till nationell handlingsplan mot hedersrelaterat våld. Men därefter hände ingenting. I stället satsade regeringen 120 miljoner kronor för tre år för att bygga upp den svenska modellen med skyddat boende.
-Alla pengar ska inte gå till skyddat boende. De pengar som länsstyrelserna fick kan också gå till kartläggning, utbildning och attitydpåverkande insatser i organisationer. Länsstyrelserna får själva bestämma fördelningen, säger departementssekreterare Eva Lotta Johansson.
Orienthälsan har också sökt pengar, tillsammans med Ersta Sköndals högskola, från Länsstyrelsen i Stockholm för ett treårigt projekt. Man ville utvärdera olika behandlingsmodeller för hedershotade flickor och deras familjer med vetenskapliga metoder, och samtidigt ge flickan och familjen professionell hjälp.
- Men det blev nej även där. Jag kan inte förstå varför de inte vågar utvärdera de olika metoderna för att öka kunskapen i ämnet, säger Riyadh Al Baldawi
- Det var regeringens direktiv att pengarna skulle gå till skyddade boenden. Men nu har vi påpekat att det behövs forskning på området, säger Gunilla Sterner på Länsstyrelsen i Stockholm.