Kristian Borg

Fördjupning


Kristian Borg
  • I miljöpartiets valstuga vid Sergels torg finns det listor att skriva under för dem som vill ha folkomröstning om EUs nya grundlag.
Fria.Nu

50 000 vill rösta

Trycket på regeringen ökar. 50 000 personer har hittills skrivit under kravet på att anordna en folkomröstning om EUs nya grundlag och nya namnlistor strömmar in varje dag.

För drygt en månad sedan visade en Temo-undersökning att 52 procent av svenskarna vill rösta om EUs nya grundlag. En namninsamling från nätverket för en folkomröstning har snart skrivits under av 50 000 personer.

Enligt en riksdagsutredning är det helt klart att fyra länder ska hålla folkomröstningar - Storbritannien, Danmark, Irland och Luxemburg. I ytterligare tolv länder bedöms det som 'troligt' att folket får säga sitt om konstitutionen, det är bara inte formellt beslutat ännu. Sverige och Finland är två av de nio länder som i nuläget säger att de inte tänker hålla någon omröstning.

Men det tvärpolitiska nätverket som samlar in namn för en folkomröstning i Sverige känner medvind. Uppskattningsvis kommer målet om 50 000 underskrifter att ha nåtts till den 13 juni.

- Vi har inte börjat räkna ihop namnen ännu, men utifrån vad jag kan se kommer vi att nå målet, säger Agneta Boström, politisk sekreterare på miljöpartiet och kampanjansvarig för namninsamlingen.

Hon vill poängtera att kampanjen inte slutar med valrörelsen, och menar att det är mycket lätt att få folkligt stöd för kravet på folkomröstning. På bara ett halvår har stödet nästan fördubblats, från 27 procent till 52 procent. Det beror på att frågan inte debatterades tidigare, tror Agneta Boström.

- Folk visste inte ens vad det handlade om då, nu har det talats mer om grundlagen, om än långt ifrån tillräckligt.

Hur länge tänker ni samla in namn?

- Tills vi får en folkomröstning, säger Agneta Boström.

Och namnen bokstavligen strömmar in från hela Sverige, särskilt aktiva är nätverken i Blekinge, Småland, Göteborg, Luleå och Stockholm. Frågan är om regeringen vågar stå emot den folkliga opinionen och trycket från samarbetspartierna.

Det verkar så. Statsminister Göran Persson har ända sedan debatten började avvisat kraven på en folkomröstning. I veckan sa han till Svenska Dagbladet att förslaget till ny konstitution inte innebär någon större förändring av EU som är ett 'i grunden mellanstatligt samarbete':

- Hade förslaget inneburit en tydlig förändring i federalistisk riktning hade det varit motiverat med en folkomröstning i Sverige. Nu är det inte så och därför ser vi inte något behov det.

Anna Helsén, Göran Perssons pressekreterare, säger till SFT att både regeringen och partiet fortfarande håller fast vid sin ståndpunkt.

- Regeringens ståndpunkt är klar, det finns ingen orsak att ändra den. Vi har ett parlamentariskt system och riksdagen ska besluta i en sådan här fråga.

Enligt regeringen är frågan för svår för medborgarna.

- Det är en komplicerad fråga, säger Anna Helsén. Det är ingen ja- eller nejfråga, det blir svårt att rösta om man till exempel tycker bra om vissa delar av fördraget, men inte om andra.

Kommer Persson att tänka på frågan under sin konvalescens?

- EU-valet tänker han ju på. Men folk-omröstning, det vet jag inte, säger Helsén.

Till regeringens förtret kan de borgerliga partierna, som är mot en folkomröstning, komma att ändra sig. Fp-ledaren Lars Leijonborg sa för en tid sedan att hans nej till en folkomröstning är villkorat och kan bli ett ja om opinionen svänger.

- Om det visar sig att väldigt många vill ha det så kommer inte folkpartiet att stå i vägen, sa han i en tv-intervju.

Joakim Bergström, Lars Leijonborgs pressekreterare, säger att folkpartiet fortfarande anser att en folkomröstning inte är nödvändig.

- Förslaget förändrar inte i EU i grunden, anser vi, inte som det ser ut nu.

Vad är 'väldigt många' för folkpartiet?

- Lars Leijonborg har inte utvecklat det, men andemeningen var att om det blir en stor opinion i Sverige och EU för en folk-omröstning kommer inte vi att hindra det.

Pressade är också kristdemokraterna och centerpartiet. Båda har problem med den interna opinionen. Flertalet centerväljare är kritiska till EU och i kristdemokraternas ungdomsförbund är en majoritet för en folkomröstning.

Agneta Boström menar att det finns två starka påtryckningsmedel som kan få regeringen att ändra sig. Det ena är namninsamlingen. Det andra är om fler länder röstar om grundlagen.

- Om många länder har folkomröstning blir det större krav på regeringen - varför ska vissa få rösta och andra inte?

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Beväpnat entreprenörskap

Säkerhet som vara

Sedan kalla krigets slut har de privata säkerhetsbolagen fått en allt större roll i krig och konflikter. Varför? Och vad får det för betydelse för mänskliga rättigheter och demokrati? I den tredje och sista delen i serien Säkerhet som vara synar Kristian Borg den privata säkerhetsindustrins militära intressen.

Fria Tidningen

Polis under press

Säkerhet som vara

Säkerhetsindustrin växer globalt med 7 procent per år, omsätter 150 miljarder och sysselsätter miljontals människor. Det är en bransch där frågor om demokrati och transparens, mänskliga rättigheter och arbetsrätt borde ha hög relevans. Ändå är det märkligt tyst. I del 2 av artikelserien Säkerhet som vara granskar Kristian Borg privatiseringen av polisen.

Fria Tidningen

Bakom privata galler

Säkerhet som vara

Säkerhetsindustrin sysselsätter miljontals människor och är på stadig uppgång. I vår nya artikelserie Säkerhet som vara utforskar Kristian Borg detta gränsland mellan offentligt och privat. Första delen handlar om den privata fängelseindustrin, en riktig tillväxtbransch som drar fördel av en förändrad syn på brott och straff.

Fria Tidningen

Enkät: Vad tror du om en gemensam dagstidning för vänstern?

Vad tror du om en gemensam dagstidning för vänstern? Och med tanke på utvecklingen i USA, där hälften av kulturjournalisterna har fått sluta, skulle en sådan tidning kunna vara en räddning för kulturjournalistiken, om – eller snarare när – motsvarande händer här?

Fria Tidningen

© 2023 Fria.Nu