Regeringens kontroversiella förslag om att utöka FRA:s mandat till att bedriva signalspaning mot internet- och teletrafik som passerar över landets gränser bordläggs i ett år. Det stod klart sedan oppositionspartierna på torsdagsmorgonen gemensamt begärde en vilandeförklaring då riksdagen röstade om förslaget.

Men oppositionspartierna är inbördes oeniga. De första ansatserna till att utöka FRA:s mandat togs under förra mandatperioden av dåvarande försvarsminister Leni Björklund, och socialdemokraterna är i grunden för förslaget.

Dock vill partiet att den personliga integriteten ska stärkas, bland annat genom att ett oberoende råd inrättas för att granska FRA:s verksamhet.

– Vi välkomnar en ny lag på det här området. Anledningen till att vi begär vilandeförklaring är att lagförslaget inte tydligt når upp till de integritetsskyddskrav som vi ställer. Åtgärderna är långtgående, därför krävs det ett långtgående integritetsskydd, sade socialdemokraternas ledamot i försvarsutskottet, Peter Jonsson, i riksdagsdebatten som föregick voteringen.

Vänsterpartiet och miljöpartiet är betydligt mer kritiska och vill stoppa förslaget i dess helhet. Men inget av partierna hyser särskilt stort hopp om att det ska låta sig göras.

– Jag är väldigt glad att sossarna backar upp det här eftersom det var vårt förslag, säger Peter Rådberg (mp), ledamot i försvarsutskottet, om vilandeförklaringen.

– Men moderaterna har ju bara byggt vidare på förra försvarsministern Leni Björklunds förslag, så (s) och (m) står inte så långt ifrån varandra. Det här är mycket politik från socialdemokraternas sida, men vi är ju glada för det så länge, säger Peter Rådberg (mp), ledamot i försvarsutskottet.

Samma sak menar vänsterpartiets Alice Åström, som hoppas att det år då förslaget nu ska vila kan användas till att skapa opinion och sätta press på regeringen.

– Det är ju väldigt svårt att säga hur långt man kan komma, säger hon. Men jag tror att man åtminstone kan få in några bättre rättssäkerhetsgarantier i förslaget.

Inför torsdagens omröstning om utökad avlyssning beordrades rättning i de borgerliga leden. Fredrik Federley, centerpartistisk riksdagsledamot och känd kritiker av regeringens förslag, fick av riksdagsgruppen förklarat för sig att han varken fick lägga ner sin röst eller rösta nej till propositionen. Han beskriver det som den värsta dagen sedan han började med politiken 1994.

– Det är just det här när ens lojalitet med partiet ifrågasätts. Det blir väldigt tungt när man misstänkliggörs för att vara illojal, men det är inte vad det handlar om
Men som ensam borgerlig ledamot bestämde sig Fredrick Federley i slutändan för att bryta partilinjen och lägga ner sin röst.

– För mig är det en otrolig lättnad, sade han till Fria Tidningar strax efter voteringen.
– Samtidigt tänker jag att man kanske inte riktigt platsar i riksdagen om man är ideolog. Men den personliga integriteten och det grundlagsskyddande är oerhört viktigt för mig, och då är det svårt att kompromissa.

När det gäller vad FRA ska få bedriva spaning mot invänder oppositionspartierna dessutom mot att förändra formuleringen yttre militärt hot till det något mer diffusa yttre hot. Socialdemokraterna har istället föreslagit kompromissen yttre väpnat hot.Den delen av regeringens förslag bordlades dock inte under torsdagen. Istället skickades det tillbaka till konstitutionsutskottet som har att avgöra om det enligt grundlagen kan vilandeförklaras av en minoritet. Konstitutionsutskottet måste i sin tur fråga vad lagrådet tycker.

Vad som händer med förslaget var ännu inte klart vid denna tidnings pressläggning. Om inte lagrådet hinner yttra sig innan onsdag hinner riksdagen inte ta ställning innan sommaruppehållet, varvid processen får återupptas i höst.