Marja Nowak och Bojana Markovic är au pairer i Stockholm. Marja är 20 år och kommer från Polen och Bojana är 24 år och kommer från Serbien. De sitter och småpratar tillsammans med sju andra tjejer på kyrkans kafé för au pairer. På kaféet träffas tjejerna varannan vecka för att diskutera och dela med sig av sina erfarenheter. Svårigheter som kan uppstå när man ska bo tillsammans med en familj, kulturkrockar och hemlängtan är exempel på saker som diskuteras över fikabordet.
Marja och Bojana har både positiva och negativa erfarenheter av att vara au pair. De arbetar ett par timmar om dagen, pluggar svenska och har mycket fritid. Arbetstiderna, sysslorna och lönen är de nöjda med. Men andra saker, som att trivas och slappna av i familjerna har varit jobbiga, särskilt den första tiden.
– Jag var hela tiden stressad över att dom skulle komma och säga att någonting var fel, att jag gjorde fel eller att maten inte var bra, säger Marja.

Marja och Bojana åkte till Sverige för att lära sig språket. Marja har varit au pair i ett och ett halvt år och Bojana sedan i höstas och båda pratar nu svenska obehindrat. Bojana hade läst svenska i flera år innan hon kom hit, medan Marja bara hade läst en treveckorskurs.
– Vi pratade engelska de första två veckorna och med barnen så pratade jag svenska, det jag kunde. Det gick jättebra, säger Marja.
Marja och Bojana berättar att arbetsuppgifter och lön för au pairer varierar. Marja ägnar sig främst åt städning och matlagning, medan Bojana i första hand tar hand om familjens två barn. Marja tjänar 4 000 kronor i månaden efter skatt. Bojana tjänar lika mycket men jobbar svart. Bojana menar att hon inte har tänkt så mycket på det, men när ämnet kommer på tal blir hon nervös.
– Kan de skicka tillbaka mig om jag jobbar svart? Jag trodde inte att det fanns någon skillnad, men man kan ju bli lite orolig.
I vintras var Bojana nära att åka hem på grund av att hon hade svårt att hantera ett av familjens barn. När barnen dessutom var sjuka ofta blev arbetsdagarna långa och slitsamma. Nu är det bättre och Bojana ska försöka stanna ett år som det var sagt från början.
Marja kommer att åka hem i höst. Från början hade hon tänkt vara kvar i Sverige längre för att plugga. Men nu har hon ändrat sig.
– Jag kände mig ensam i början och jag är rädd att det blir så igen. Sen saknar jag min familj så himla mycket så jag tror inte det skulle gå att stanna här.

I Sverige betraktas au pairer som arbetstagare. Därmed ska de omfattas av svensk arbetsrätt. Au pairer är också skyldiga att betala skatt på lön, boende och måltider, och de familjer som anställer en au pair ska betala sociala avgifter.
I många EU-länder definieras au pairer varken som arbetstagare eller studerande, utan som en särskild grupp med egna regler. Detta slås fast i ett EU-avtal som Sverige har valt att stå utanför. Bedömningen från svensk sida har varit att ett undertecknande skulle försämra för au pairerna eftersom det arbetsrättsliga skyddet skulle gå förlorat.
Men vilken trygghet får egentligen au pairer genom den svenska lagstiftningen? Ett problem är att många au pairer jobbar svart och därmed står helt utan rättsligt skydd. Men även de lagligt anställda au pairerna har ett svagt arbetsrättsligt skydd. Undantag i lagstiftningen och bristande tillsynsansvar gör att au pairer i själva verket inte är jämställda med andra arbetstagare.

Migrationsverket har regler för vilka arbetsvillkor som ska gälla för au pairer. För att tillstånd att jobba som au pair i Sverige ska beviljas måste mottagarfamiljen intyga att reglerna kommer att följas. Enligt dessa regler får en au pair inte arbeta mer än 25 timmar i veckan. Dessutom ska au pairen få mat, husrum och en lön på minst 3 500 kronor i månaden före skatt.
För arbetstillståndet måste au pairen också kunna visa upp ett intyg på en studieplats i Sverige. I de fall då ett arbetstillstånd inte blir beviljat beror det oftast på att språkintresset saknas. Peter Fylking som är avdelningschef på Migrationsverket menar att det är en utbredd missuppfattning att au pairer i första hand kommer till Sverige för att arbeta.
– Det måste finnas ett seriöst intresse för att lära sig språket, det väger tungt i bedömningen. Au pair ska inte vara ett sätt att möta familjers behov av barnpassning.
Om Migrationsverkets krav på arbetsvillkor efterlevs när au pairerna kommit till Sverige vet man inte. Det görs inga kontroller och au pairerna kan inte vända sig till Migrationsverket om familjen skulle bryta mot reglerna.
– I och med att vi har beviljat ett tillstånd, så är vi inte längre de som är ansvariga, säger Peter Fylking.

När au pairerna väl har kommit till Sverige är det lagen om arbetstid med mera i husligt arbete som gäller för au pair-arbete. Den lagen är mer allmänt formulerad och ställer lägre krav på au pairers arbetsvillkor än vad Migrationsverkets regler gör.
Varken lagen om anställningsskydd eller arbetsmiljölagen gäller för au pairer i och med att arbetet utförs i arbetsköparens hem. Statens folkhälsoinstitut har föreslagit att undantaget för au pairer i arbetsmiljölagen ska tas bort så att det ställs högre krav på den som anställer en au pair. En ändring kan alltså vara på gång. Men regeringen har ännu inte tagit ställning till förslaget, och arbetsrätten på au pair-området ges ingen hög prioritet.
– Arbetsrätten fungerar på det stora hela bra och större förändringar inom arbetsrätten är därför inte en prioriterad fråga för regeringen, säger Anna Eliasson, politiskt sakkunnig på Arbetsmarknadsdepartementet.

Arbetsmiljöverket ska se till så att lagen om husligt arbete efterlevs. Men reglerna är sådana att tillsyn bara får göras om au pairen eller arbetsköparen själv begär det. I praktiken innebär det att ingen tillsyn existerar. Arbetsmiljöverket kan inte plocka fram ett enda fall då au pairers arbetsvillkor har kontrollerats.
Att tillsynen på au pair-området är begränsad har motiverats med att en inspektion skulle inkräkta på arbetsköparens privatliv. Tillsynen försvåras ytterligare av att au-pairer inte är organiserade i något fackförbund.
– Då har de inget skyddsombud som talar för dem och skyddsombuden är också de som kan påkalla ett ingripande av oss, säger Ester Svärd, handläggare för psykosociala arbetsmiljöfrågor på Arbetsmiljöverket.
Den fackliga organisationen SAC Syndikalisterna uppger att au pairer är välkomna att bli medlemmar hos dem. Men i deras största lokala samorganisationer i Stockholm, Göteborg och Malmö finns inga au pairer organiserade i dag. Kommunalarbetarnas förbund välkomnar inte au pairer eftersom de inte anser att de kan betraktas som anställda.
Bristen på ett samlat regelverk och begränsade tillsynsmöjligheter gör att au pairer egentligen kan behandlas hur som helst utan att något skulle hända. I den politiska debatten finns inte frågan om au pairers situation på dagordningen.

Socialdemokraternas riksdagsledamot Hillevi Larsson är en av få politiker som tagit upp frågan om arbetsrätt för au pairer. Hon vill se ett enhetligt regelverk och få klarhet i vilken myndighet som ska ansvara för att reglerna efterlevs.
– Det är möjligt att man rent teoretiskt kan säga att det finns ett skydd, men om man tittar på hur det ser ut i praktiken så finns det ingen myndighet som har rätt att gå in.
Hillevi Larsson tror att många ser mellan fingrarna när det gäller au pairer eftersom de inte har någon organisation som driver deras intressen. Att det inte har gjorts mer för att förbättra villkoren från politiskt håll tror Hillevi Larsson också har att göra med vilka det är som drabbas.
– Hade det varit svenska tjejer som var utnyttjade så tror jag att det skulle blivit mer liv.

Marja Nowak och Bojana Markovic heter i verkligheten någonting annat.