Fördjupning


Jens Holm
Stockholms Fria

Köttet måste bära sina egna miljökostnader

Hur ska vi komma till rätta med den enorma köttkonsumtionen, som i dag bidrar med en rad negativa miljöeffekter? Jens Holm argumenterar för att vi ska minska EU-subventionerna till animalieindustrin och införa miljöavgifter på odlingsväxter som inte blir mänsklig föda.

Argument | Djurrätt och miljö

Att äta kött kostar mycket för miljön och lite för plånboken. Dagens köttkonsumtion leder till klimatförändringar, skövling av regnskog och överutnyttjande av världens vatten. För att hejda den skenande köttkonsumtionen skulle vi behöva införa en miljöavgift på vegetabilier som används till djuruppfödning.
Enligt en ny FN-rapport är boskapssektorn en av världens största miljöbovar. Den står bakom hela 18 procent av de globala klimatpåverkande utsläppen.

I sydamerikanska länder skövlas regnskog för odling av djurfoder som sedan exporteras till EU:s köttproduktion. Boskapsuppfödningen tar 30 procent av jordens landyta i anspråk. Därmed utgör den ett av de större hoten mot vår alltmer utarmade biologiska mångfald.
Samtidigt som mer än en miljard människor i dag inte har tillgång till rent vatten, överutnyttjas denna livskälla av köttindustrin. För att producera ett kilo vegetabilier krävs 400-3 000 liter vatten. Ett kilo nötkött kräver 15 000 liter eller mer.
I västvärlden gör vi av med flera gånger mer vegetabilier än i de fattiga länderna. Den främsta orsaken är just att den största delen av våra vegetabilier används till foder för djuruppfödning.
Detta samtidigt som miljoner människor lider av hunger.

Det är inte rimligt att vi ska fortsätta låta storskalig boskapsuppfödning ta livsnödvändiga resurser från människor och förstöra vår miljö. Det vore katastrofalt om kött- och mjölkproduktionen, vilket FN förutspår, fördubblas till år 2050.
Därför måste vi införa ett nationellt handlingsprogram för att minska köttkonsumtionen. En viktig åtgärd i den bör vara en miljöavgift på de vegetabilier som används till djuruppfödning. På så vis blir vegetabilier för direktkonsumtion billigare och kött dyrare. En annan möjlighet är en miljöbonus för vegetabilisk produktion.
Vår regering måste också driva på EU att minska sina jordbrukssubventioner, eftersom stora delar går till foderproduktion och djur- och slakttransporter.
Det blir nu allt mer uppenbart att det inte bara är transportsektorn och energianvändningen som behöver ställas om. Vi måste också börja äta på ett nytt sätt. Och för att det ska ske så måste biffen kosta mer - och de gröna alternativen mindre.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Debatt
:

Låt flygplatsen bli ekostad

Stockholms stad hyr ut Bromma flygfält, stort som Östermalm, till luftfartsverket för en krona. I en stad med bostadsbrist och dålig luft kan marken användas bättre, skriver Jens Holm och Ann-Margarethe Livh från Vänsterpartiet.

Stockholms Fria

Internet nära oss

Det ter sig svindlande, ändå helt naturligt. Vi kopplar in en sladd i väggen och på några sekunder hämtar vi en hemsida från en serverhall i USA, inleder en chattkonversation med vän i Australien och beställer en t-shirt från en butik i Tokyo. Vi hinner inte dricka första koppen kaffe på morgonen innan datorn har skickat små meddelanden ett par varv runt jordklotet utan att vi har behövt röra oss längre än ett par meter i lägenheten. Men sällan ställer vi oss frågan hur denna blixtsnabba infrastruktur egentligen fungerar, inte heller på vems villkor den tar oss till näts med en svindlande hastighet. Vem är det egentligen som bestämmer över en infrastruktur som utan att blinka hoppar mellan länder; ja till och med mellan kontinenter och ibland upp genom en satellit i rymden och ned igen?

Fria Tidningen

© 2024 Fria.Nu