Att äga eller inte äga | Del 3 av 3
För Jens Engrund, 26, går snart flyttlasset till första egna bostadsrätten. Dryga 1,6 miljoner kronor fick han betala för ettan på 35 kvadrat i centrala Stockholm. Men så är det drömmen om en egen lägenhet som går i uppfyllelse.
– Det är ett stort beslut, säger Jens Engrund, och det har tagit väldigt lång tid från det att jag började gå på visningar fram till dess att jag skrev på alla papper.

Hur skulle du påverkas av högre räntor?
– Jag skulle förmodligen tvingas flytta till något mindre eller något som ligger längre från stan om det blev allt för dyrt. Men jag skulle inte omvärdera mitt beslut att köpa lägenhet.

En anledning till varför räntorna har blivit lägre under det senaste decenniet heter SBAB, Sveriges Bostadsfinansieringsaktiebolag. Alla verkar rörande överens om att SBAB har spelat en avgörande roll för att pressa boendekostnaderna för svenskarna.
– SBAB har ju traditionellt sett spelat en stor roll för att förbättra konkurrensen och pressa priserna på bolånemarkanden, säger Stellan Lundborg, professor i fastighetsekonomi på KTH, det vill säga sett till så att låneräntorna blivit lägre för konsumenterna.

Finns det inte en risk för att någon av de dominerande aktörerna på marknaden köper SBAB nu när det ska säljas och därigenom försämrar konkurrensen?
– Jo, det gör det naturligtvis.

Men Stellan Lundborg är tveksam till huruvida SBAB kan fortsätta med samma prispress även om regeringen skulle göra en kovändning och behålla företaget. Som vanligt har myntet två sidor.
– Kreditmarkanden är på väg att bli så pass internationaliserad i alla fall. I de sammanhangen är alla de svenska aktörerna alldeles för små för att de ska kunna påverka priserna i någon större utsträckning, även om de köper SBAB.

I den nya, globala ekonomin är de svenska långivarna alltså för små.
– Om tio år kommer vi att låna betydligt mer pengar av engelska och tyska banker och då marginaliseras givetvis SBAB:s roll.

Thomas Östros, socialdemokraternas talesperson i näringspolitiska frågor, tycker att man ska se resultaten i backspegeln istället för att försöka sia om framtiden.
– Jag tycker att resultaten från den senaste tioårsperioden talar sitt väldigt tydliga språk, säger han. SBAB har inneburit en jättevinst för alla svenskar som äger en bostad genom att pressa priserna på kapitalmarknaden.

SBAB bildades 1985 och har sedan dess haft som enda syfte att erbjuda lån till bostadsköp till konkurrenskraftiga priser. Hur lånemarkanden kommer att förändras då bolaget säljs är svårt att sia om, av flera skäl.
Ett av dessa är att regeringens analys av utförsäljningens konsekvenser inte håller måttet. Det anser i alla fall riksrevisor Lennart Grufberg, som menar att regeringens beredning av frågan om försäljningen av statliga företag inte motsvarar de krav grundlagen ställer.
– Grundlagen ställer krav på att man ska inhämta yttranden från myndigheter med expertkunskap på området och sedan väga argument för och emot, och vi kan konstatera att man inte har gjort den genomgången för de här sex företagen, säger han.

Lennart Grufberg poängterar att Riksrevisionen inte tar ställning i frågan om försäljningen av statlig egendom, utan endast granskar hur offentliga medel förvaltas. En granskning som i detta fall försvårats av bristande dokumentation på näringsdepartementet.
– Det är ett stort och viktigt beslut som har stora samhällsekonomiska konsekvenser. Man har för avsikt att sälja bolag för 200 miljarder kronor. Mot bakgrund av det, och att regeringen haft fem månader på sig, är min uppfattning att det hade varit behövligt att höra fler remissmyndigheter.

Varför har man inte gjort det?
– Det kan inte jag svara på, så den frågan får du ställa till regeringen. Men man verkar inte tycka att det behövs.