Färgsprakande dansare, marknadsknallar och susande karuseller har landat i Hammarkullen. För 32:a året i rad ekar i dag, i morgon och på söndag trumslagen mellan höghusen. 'Mot rasism och främlingsfientlighet' är Hammarkullekarnevalens paroll, och ordföranden Tony Parath betraktar karnevalen som ett integrationsprojekt.
- Här kan alla vara delaktiga oavsett varifrån man kommer, säger han.
Årets karneval har utökats med en större knallemarknad och ett extra tivolifält. Det bjuds på två karnevalståg och mer än 60 uppträdanden med dansgrupper från bland annat Latinamerika, Balkan, Mellanöstern, Indonesien och Västafrika. Kulturföreningarna som deltar i karnevalen har förberett sig i månader inför helgens fest. De har tränat sina danstrupper, sytt kostymer och jobbat ihop pengar för att kunna importera exklusiva dräkter.
Dansledaren Alwana Forssén tycker att det är bra att alla får möjlighet att visa upp sina egna traditioner. Hennes egen dansgrupp, som deltar i dag för fjärde året i rad, dansar malajo, en folkdans från norra Sumatra.
- Hammarkullekarnevalen är jättefin. Här kan man lära sig mycket om andra kulturer, säger hon.
Tony Parath anser att karnevalen spelar en viktig roll i att förmedla en positiv bild av Hammarkullen till folk från andra stadsdelar. Men Kavin Shaban, som går i sjuan på Hammarkulleskolan, påpekar att de visiter som innerstadsborna avlägger i Hammarkullen brukar bli flyktiga.
- Svenskarna åker hit, tittar och åker hem igen, konstaterar hon.
Kulturarrangören Alismir Jugo säger att karnevalen kan bidra till att bryta ner fördomar genom att folk från hela stan träffas och umgås. Men han är orolig för att karnevalen i sin nuvarande form kommer leda till att förorten framstår som något exotiskt och annorlunda. Och liksom Kavin Shaban på Hammarkulleskolan säger han att besöket i förorten ofta blir kort.
- Många ser på Hammarkullekarnevalen som en safariutflykt. Man åker hit från innerstan en gång om året och tittar på hammarkulleborna och deras exotiska danser. Det kan lätt bli en uppdelning mellan vi och dem, säger han.
Alismir Jugo är själv medarrangör på karnevalen och försöker motverka uppdelningen mellan förortsbor och innerstadsbor genom att boka in allt från svenska punkband till sambamusiker. Han vill locka en så bred publik som möjligt till Hammarkullen. Han vill lyfta fram likheterna mellan olika kulturer och poängterar att sydafrikansk dans eller latinamerikansk musik inte är något exotiskt.
- Det är samma noter i musiken och principen för stegen i dansen är desamma. Kulturen är internationell, menar han.
Alismir Jugos eget band Bosnia Express, som uppträder i dag för femte året i rad, brukar klassas som balkanmusik. Men själv menar han att bandet hämtar inspiration från alla håll och kanter, oavsett om det är reggae, blues eller amerikansk rock. Enda kriteriet är att det svänger.
Karnevalsordföranden Tony Parath medger att Hammarkullekarnevalen kan bidra till en viss exotifiering av olika kulturer, men han håller inte med om att det leder till en uppdelning mellan 'vi' och 'dem'. Han menar att det är en vinst i sig att folk från andra stadsdelar kommer och besöker Hammarkullen, om så bara för en dag.
- Man inte kan lösa världskonflikter med en karneval. Men varje gång löser man några små knutar.