Fördjupning


Robert Sundquist
  • I Kleinulkow, en liten by med 200 invånare i östra Tyskland, har man byggt 13 solpaneleneheter. De är var och en på 45 kvadratmeter och producerar omkring 8 000 kW per enhet. Den samlade energin kan förse totalt 45 familjer med elenergi.
Stockholms Fria

Solenergi i elbalansen

Det finns många användningsområden för solenergi. Att värma varmvatten till disk, dusch och rumsvärme som Lars Andrén förespråkar i sin artikel här intill är ett sätt. Robert Sundqvist skriver om sol-el som ett bra, viktigt och flödande komplement till annan förnybar elproduktion.

Under en halvtimme levererar solen all den energi jordens befolkning behöver. Därför är jag övertygad om att vi redan inom tio år kommer att se en värld där ett aktivt nyttjande av solenergin har blivit en självklarhet.
Givetvis kommer alltid såväl sol som vind- och vågenergisystem att kräva andra balanserade energisystem att samarbeta med, detta för att utjämna dygns- och årstidsvariationer. Även om vi placerar solceller i Sahara så är ökennattens mörker totalt och föga energiproducerande.
Ser vi det hela i ett nordiskt perspektiv så finns det fantastiska möjligheter. Vi kan på sikt bygga mycket välbalanserade system, där sol och vind arbetar tillsammans med annan förnybar elproduktion och låta vattenkraften utgöra basen i elsystemet.
Dessa tre element är de som tillsammans kan utgöra en av huvudingredienserna i en effektiv del i reparationen av vårt klimatsystem. För med den utveckling vi nu har är jag mycket tveksam till om vi över huvud taget kan tillåta någon form av förbränning.

Transportsektorn är en stor energikrävande apparat med stora utsläpp. Utvecklingen mot mer miljövänliga fordon och motorer sker snabbt men detta kräver också mer el, det får vi inte glömma.
Produktionen och installationerna av solelsystem sker med en rasande fart, och de länder i Europa som har tagit en tätposition är bland andra Tyskland, Spanien och Portugal. Varför?
Givetvis finns det geografiska fördelar i Sydeuropa, men den största orsaken är en god energipolitik i kombination med höga elpriser. Man har skapat en marknad där energin från solenergianläggningarna handlas på ett sådant sätt att ägaren till anläggningen får en god lönsamhet på investeringen.
Javisst, säger någon, det är på bekostnad av höga elpriser.
Knappast! En enkel beräkning visar att med ett påslag på någon procent på elpriset kan en uppbyggnad av solcellsproducerad energi ske, så att den kommer att utgöra en god vågskål med vatten och vindkraft.
Utvecklingen av solceller och kringprodukter sker allt snabbare. Priserna sjunker tack vare en hög efterfrågan. Ökad förfrågan ger än mer rationella produktionsanläggningar, en industrigren som vi gärna ser utvecklas i Sverige. Kunskapen och kapitalet har vi, frågan är om vi har tron och viljan.
Eller ska fler svenskutvecklade teknologiföretag vandra utomlands likt Solibro?
Inte i min värld. Solenergin är ett av de affärssegment som för närvarande utvecklas mycket snabbt. Lönsamheten är god och affärsmöjligheterna oändliga.

I takt med en kraftigare klimatpåverkan ökar behovet av el även under sommarhalvåret, vilket för vår del är gynnsamt.
Vi tror på framtiden och hoppas att incitamenten för en fortsatt utbyggnad av el via solenergi blir långsiktiga och enkla. Då blir solkraften en naturlig och ekonomiskt lönsam del av vårt samhälle.

Fakta: 

Denna artikel är en del av argumentserien Kärnkraften är stoppad. Läs vidare Synpunkter från några läsare.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Internet nära oss

Det ter sig svindlande, ändå helt naturligt. Vi kopplar in en sladd i väggen och på några sekunder hämtar vi en hemsida från en serverhall i USA, inleder en chattkonversation med vän i Australien och beställer en t-shirt från en butik i Tokyo. Vi hinner inte dricka första koppen kaffe på morgonen innan datorn har skickat små meddelanden ett par varv runt jordklotet utan att vi har behövt röra oss längre än ett par meter i lägenheten. Men sällan ställer vi oss frågan hur denna blixtsnabba infrastruktur egentligen fungerar, inte heller på vems villkor den tar oss till näts med en svindlande hastighet. Vem är det egentligen som bestämmer över en infrastruktur som utan att blinka hoppar mellan länder; ja till och med mellan kontinenter och ibland upp genom en satellit i rymden och ned igen?

Fria Tidningen

Freedom box

Freedom box-projektets mål är att låta användare återta kontrollen över internet från stater, företag och leverantörer. Genom att samla existerande teknik i ett lättanvänt och billigt format ska detta bli verklighet.

Fria Tidningen

Argument denna vecka

Detta är grand finale för serien om fri programvara i Fria Tidningen. I alla fall för den här gången. Min förhoppning är att alla vid något tillfälle under seriens gång har hittat någonting relaterat till fri programvara som är intressant. Jag hoppas också att programtipsen har varit intressanta och användbara.

Fria Tidningen

Nördfeministisk kraftsamling

På internet, liksom utanför, finns det grupper som samlar tjejer och jämlikhetskämpar med liknande intressen. Ur ett fri programvaruperspektiv vill jag lyfta fram några stycken, för att visa att de finns och verkar för en friare och mer jämställd fri programvaruvärld.

Fria Tidningen

© 2026 Fria.Nu