Fördjupning


Annica Sandström
Stockholms Fria

Bortom vår generation

Det är långt mellan kärnkraftskritiska ledarartiklar i våra dagstidningar. Trots att fel och brister upptäckts, och att olyckstillbud visar att människa och kärnkraftsteknologi är oförenliga, är det inte ofta som avvecklingen och stängningen av kärnkraften tas upp i pressen. Många ledarskribenter ser istället kärnkraften som en lösning på de ökande klimathoten. Det är därför glädjande när Norrländska socialdemokraten lyfter blicken och argumenterar för långsiktigt hållbara lösningar. Annica Sandström förklarar i en ledarartikel i NSD att kärnkraften inte löser klimatproblemen. I nedanstående artikel skriver hon utifrån temat 'Kärnkraften är stoppad'.

Dagens politik påverkar framtida generationers levnadsvillkor. Därför är beskedet om kärnkraftens slutgiltiga avveckling efterlängtat. Både förnuft och känsla har länge talat för att kärnkraften inte utgör något bra svar på de växande energibehov som politiken möter, inte heller någon hållbar lösning på klimatkrisen i världen.

Länge såg det ut som om samhällets alltjämt ökade energibehov, det spända läget i Mellanöstern samt de alarmerande klimatproblemen skulle bli kärnkraftens renässans. För trots folkomröstning, riksdagsbeslut och upprepade säkerhetsmissar inom kärnkraftsindustrin gick det inga höga vågor i debatten om kärnkraftens framtid. De politiska partierna visade ett ljumt intresse för frågan. Block- och allianspolitiken gjorde sitt, genom att lägga band på de partier som förordade en snabb nedläggning. Men inte heller den allmänna folkopinionen talade för nedläggning. En opinionsmätning hösten 2006 visade tvärtom att en mycket övertygande majoritet av Sveriges befolkning gillade kärnkraften. Kärnkraften hade, och har fortfarande, många vänner. En skara som sannolikt har växt i takt med att klimatfrågan skapat rubriken världen över. Argumenten för kärnkraftsenergi har fått näring ur oron för ökade koldioxidutsläpp.
Det finns till och med de som talar om kärnkraften som 'miljövänlig'. Ett perspektiv som verkligen kan ifrågasättas. Det finns nämligen mycket som talar för att kärnkraften varken utgör någon kortsiktig lösning på klimatfrågan eller någon lämplig energikälla för ett hållbart samhälle. För den är varken miljövänlig eller säker. Påståendet gäller egentligen hela processen, från brytningen av uran till avfallets framtida förvaring. Olyckorna i Harrisburg och Tjernobyl är cyniska exempel på dess risker. Det har dock funnits en utbredd föreställning om att den svenska kärnkraften varit mycket bättre och säkrare än andra länders. Bristerna i säkerhetsrutiner som uppmärksammades 2006/2007 visade dock på dess sårbarhet.

Men framtidens energikällor bör inte bara vara säkra, utan också förnyelsebara. Ett krav som kärnkraften inte lever upp till. En världsomspännande satsning på kärnkraft skulle inom kort göra slut på det nödvändiga uranet. Kärnkraften producerar dessutom mängder av farligt avfall, vars framtida förvaring fortfarande är en osäker fråga.
Den politiska utmaningen av i dag handlar i allt väsentligt om förhållandet mellan en stark ekonomisk tillväxt och ett ekologiskt hållbart samhälle. Hur ska dessa olika, och kanske ibland motstridiga, mål vägas och balanseras? Beskedet om att kärnkraften, äntligen, har avskrivits från åtgärdslistan för hur klimatkrisen ska lösas utgör ett viktigt ställningstagande i rätt riktning. Kanske speglar det miljöns seger över kortsiktiga ekonomiska intressen, eller möjligheten att förena de två?
Men, energifrågans lösning påverkar inte enbart välfärden för dagens generation, utan även de framtida. Det vi gör i dag får bäring för våra barns och barnbarns framtid, vår makt över deras framtida livsbetingelser är stor. Och med makt följer ansvar. Utan att vi kan förutsäga framtida generationers intressen kan vi anta att de, liksom vi, är beroende av ren luft, rent vatten och en oförstörd natur. Den styrande principen bör därför vara att varje generation betalar för sig genom att lämna över en miljö med budgeten i balans. Man kan exempelvis fråga sig om vi inte redan har överträtt våra mandat genom att vi har producerat sopor i form av kärnavfall för kommande generationer att ta hand om. Knappast något kan uppväga den enorma miljöskuld som de riskerar att ärva.

Stoppandet av kärnkraften är också ett bevis på politikens möjligheter. Processen visar att politisk insikt, mod samt vilja att omsätta mål i praktisk politisk handling kan åstadkomma stora förändringar. Ett tydligt politiskt ramverk som har gynnat de förnyelsbara alternativen och samtidigt har satt påtagliga käppar i hjulen för den miljöfarliga kärnkraften har möjliggjort detta. Trots vad många tidigare hävdat kan energibehoven tillgodoses, utan kärnkraft och utan ökade utsläpp av växthusgaser. Vinner, det gör både dagens generation och de framtida.

Fakta: 

Denna artikel är en del av argumentserien Kärnkraften är stoppad. Läs vidare Klimatmålen kan klaras utan kärnkraft.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Internet nära oss

Det ter sig svindlande, ändå helt naturligt. Vi kopplar in en sladd i väggen och på några sekunder hämtar vi en hemsida från en serverhall i USA, inleder en chattkonversation med vän i Australien och beställer en t-shirt från en butik i Tokyo. Vi hinner inte dricka första koppen kaffe på morgonen innan datorn har skickat små meddelanden ett par varv runt jordklotet utan att vi har behövt röra oss längre än ett par meter i lägenheten. Men sällan ställer vi oss frågan hur denna blixtsnabba infrastruktur egentligen fungerar, inte heller på vems villkor den tar oss till näts med en svindlande hastighet. Vem är det egentligen som bestämmer över en infrastruktur som utan att blinka hoppar mellan länder; ja till och med mellan kontinenter och ibland upp genom en satellit i rymden och ned igen?

Fria Tidningen

Freedom box

Freedom box-projektets mål är att låta användare återta kontrollen över internet från stater, företag och leverantörer. Genom att samla existerande teknik i ett lättanvänt och billigt format ska detta bli verklighet.

Fria Tidningen

Argument denna vecka

Detta är grand finale för serien om fri programvara i Fria Tidningen. I alla fall för den här gången. Min förhoppning är att alla vid något tillfälle under seriens gång har hittat någonting relaterat till fri programvara som är intressant. Jag hoppas också att programtipsen har varit intressanta och användbara.

Fria Tidningen

Nördfeministisk kraftsamling

På internet, liksom utanför, finns det grupper som samlar tjejer och jämlikhetskämpar med liknande intressen. Ur ett fri programvaruperspektiv vill jag lyfta fram några stycken, för att visa att de finns och verkar för en friare och mer jämställd fri programvaruvärld.

Fria Tidningen

© 2026 Fria.Nu