Dagens politik påverkar framtida generationers levnadsvillkor. Därför är beskedet om kärnkraftens slutgiltiga avveckling efterlängtat. Både förnuft och känsla har länge talat för att kärnkraften inte utgör något bra svar på de växande energibehov som politiken möter, inte heller någon hållbar lösning på klimatkrisen i världen.

Länge såg det ut som om samhällets alltjämt ökade energibehov, det spända läget i Mellanöstern samt de alarmerande klimatproblemen skulle bli kärnkraftens renässans. För trots folkomröstning, riksdagsbeslut och upprepade säkerhetsmissar inom kärnkraftsindustrin gick det inga höga vågor i debatten om kärnkraftens framtid. De politiska partierna visade ett ljumt intresse för frågan. Block- och allianspolitiken gjorde sitt, genom att lägga band på de partier som förordade en snabb nedläggning. Men inte heller den allmänna folkopinionen talade för nedläggning. En opinionsmätning hösten 2006 visade tvärtom att en mycket övertygande majoritet av Sveriges befolkning gillade kärnkraften. Kärnkraften hade, och har fortfarande, många vänner. En skara som sannolikt har växt i takt med att klimatfrågan skapat rubriken världen över. Argumenten för kärnkraftsenergi har fått näring ur oron för ökade koldioxidutsläpp.
Det finns till och med de som talar om kärnkraften som 'miljövänlig'. Ett perspektiv som verkligen kan ifrågasättas. Det finns nämligen mycket som talar för att kärnkraften varken utgör någon kortsiktig lösning på klimatfrågan eller någon lämplig energikälla för ett hållbart samhälle. För den är varken miljövänlig eller säker. Påståendet gäller egentligen hela processen, från brytningen av uran till avfallets framtida förvaring. Olyckorna i Harrisburg och Tjernobyl är cyniska exempel på dess risker. Det har dock funnits en utbredd föreställning om att den svenska kärnkraften varit mycket bättre och säkrare än andra länders. Bristerna i säkerhetsrutiner som uppmärksammades 2006/2007 visade dock på dess sårbarhet.

Men framtidens energikällor bör inte bara vara säkra, utan också förnyelsebara. Ett krav som kärnkraften inte lever upp till. En världsomspännande satsning på kärnkraft skulle inom kort göra slut på det nödvändiga uranet. Kärnkraften producerar dessutom mängder av farligt avfall, vars framtida förvaring fortfarande är en osäker fråga.
Den politiska utmaningen av i dag handlar i allt väsentligt om förhållandet mellan en stark ekonomisk tillväxt och ett ekologiskt hållbart samhälle. Hur ska dessa olika, och kanske ibland motstridiga, mål vägas och balanseras? Beskedet om att kärnkraften, äntligen, har avskrivits från åtgärdslistan för hur klimatkrisen ska lösas utgör ett viktigt ställningstagande i rätt riktning. Kanske speglar det miljöns seger över kortsiktiga ekonomiska intressen, eller möjligheten att förena de två?
Men, energifrågans lösning påverkar inte enbart välfärden för dagens generation, utan även de framtida. Det vi gör i dag får bäring för våra barns och barnbarns framtid, vår makt över deras framtida livsbetingelser är stor. Och med makt följer ansvar. Utan att vi kan förutsäga framtida generationers intressen kan vi anta att de, liksom vi, är beroende av ren luft, rent vatten och en oförstörd natur. Den styrande principen bör därför vara att varje generation betalar för sig genom att lämna över en miljö med budgeten i balans. Man kan exempelvis fråga sig om vi inte redan har överträtt våra mandat genom att vi har producerat sopor i form av kärnavfall för kommande generationer att ta hand om. Knappast något kan uppväga den enorma miljöskuld som de riskerar att ärva.

Stoppandet av kärnkraften är också ett bevis på politikens möjligheter. Processen visar att politisk insikt, mod samt vilja att omsätta mål i praktisk politisk handling kan åstadkomma stora förändringar. Ett tydligt politiskt ramverk som har gynnat de förnyelsbara alternativen och samtidigt har satt påtagliga käppar i hjulen för den miljöfarliga kärnkraften har möjliggjort detta. Trots vad många tidigare hävdat kan energibehoven tillgodoses, utan kärnkraft och utan ökade utsläpp av växthusgaser. Vinner, det gör både dagens generation och de framtida.