Intresset för att starta fristående skolor i Sverige har formligen exploderat. Redan förra året såg man en kraftig ökning av ansökningar till Skolverket och nu har ansökningarna ökat med över 50 procent sedan förra året. I Göteborg har 42 ansökningar kommit in och i hela landet är antalet 563 stycken.
- Det finns flera skäl till ökningen. Många lokala politiker har sänt positiva signaler och uppmanat till att bilda friskolor, säger Birgitta Fredander, enhetschef på Skolverket.
Det handlar dels om helt nya skolor - från förskoleklasser till grundskola, särskola och gymnasium, och dels om redan etablerade skolor som vill starta fler utbildningar. Intresset är störst för att öppna nya gymnasieskolor. 65 gymnasieskolor vill öppna i Västra Götaland.
Birgitta Fredander tror att en anledning till ökningen kan vara att man vill etablera sig på marknaden innan elevkullarna sjunker. Antalet gymnasieelever i Göteborg är just nu rekordstort, men en titt på de demografiska förhållandena i landet visar att barn i de högre åldrarna kommer att minska fram till år 2015. I Göteborg kan uppemot 2ı000 gymnasielever komma att försvinna. Det motsvarar en sjättedel av dagens barnkullar.
- Redan nu är minskningen ett faktum. Startar då dessutom nya friskolor får fler skolor så att säga slåss om färre elever. Det får naturligtvis följder för kommunen, säger Raija Häljfors på stadskansliets utbildningsenhet.
Solveig Wahlqvist, planeringschef på utbildningsförvaltningen, säger att skolsituationen utifrån minskade elever i de kommunala skolorna är något som diskuteras i kommunen.
- Vi ser olika scenarier framför oss för att ha en beredskap när elevunderlaget minskar. Om det blir en ökning av friskolor och de fyller sin organisation och vi inte gör det, så får vi ju göra något åt det. Om det kommer att behövas får vi ställa av lokaler och slå ihop skolorganisationer. Personalen går ju att flytta, säger hon.
Exakt hur tankarna går, och vilka skolor som kan vara aktuella för en eventuell nedläggning, vill Solveig Wahlqvist inte säga något om, eftersom inget är fastställt ännu. Hon påpekar också att det inte är säkert att det är friskolorna som får eleverna.
- Det är ju inte bara friskolor kontra kommunala skolor utan också en konkurrens mellan friskolorna, säger hon.
Kommunalrådet Marie Lindén (v) menar att även den kommunala skolan måste ta upp konkurrensen med friskolorna.
- Vi måste fråga oss hur den kommunala skolan ska se ut, hur vi kan locka elever. Vi kan inte sitta lugnt och tro att vi ändå får elever, vi spelar ju också på den öppna marknaden, säger hon.
Trots att kommunen får yttra sig till Skolverket är det svårt för kommunen att säga nej om friskolorna uppfyller kraven, menar Marie Lindén. Hon menar att kostnaden för kommunen blir större när fler friskolor etablerar sig och risken ökar att friskolor går i konkurs eller inte får tillräckligt med elever.
- En friskola kan i princip säga i augusti att de inte kan öppna skolan. Ansvaret faller då på kommunen, som är skyldig att bereda dessa elever plats. Kostnaderna ökar när vi måste ha luft i systemet för att snabbt kunna rekrytera personal och omorganisera.
Helene Odenjung (fp), vice ordförande i utbildningsnämnden, tycker att även friskolor skulle kunna ta emot dessa elever. Hennes grundinställning är att det inte spelar någon roll om det är kommunen eller någon annan som är huvudman för en skola.
- Vi har ju vant oss vid att det finns många friskolor. Man får inte bli för kär i byggnaden, det viktiga är bra kvalitet i utbildningen.
De senaste åren har antalet friskolor ökat i Sverige och i Göteborg har de nu en tredjedel av kommunens elever.
Men ökningen av ansökningar betyder inte nödvändigtvis att antalet friskolor ökar. Förra året fick 50-60 procent av dem som ansökte tillstånd att starta friskolor. Och bara hälften av dem kom verkligen igång.