Vad är GE Göteborg?
- I grund och botten är det en stiftelse, men vi kallar det ett 'socialt företag'. Vi har inget vinstintresse, men måste få in pengar för att kunna driva verksamheten. Tanken är att vi ska ta hand om överproduktionen i samhället och föra över det till behövande. Många gånger betalar företagen för att slänga sitt överflöd. Om man istället skänker bort det är man samtidigt med och tar ett socialt ansvar. Här finns också ett miljöperspektiv - genom att ge varan vidare förlänger man dess livslängd.
Hur gör ni?
- Istället för att få folk att skänka allt de har att skänka, så ser vi till vilket behov som finns, och sedan hur vi kan fylla det. Vår största uppgift hittills är att bygga broar mellan givare och mottagare. Om ett företag till exempel skänker pengar vid jul till en organisation så är det ju oftast bara ledningen som involveras. Men vid våra 'personalinsamlingar' är alla på företaget inblandade, oavsett om man jobbar på 'golvet' eller har en chefsposition.
- I dag till exempel ska vi träffa ett företag för första gången. Då går vi till deras fredagsfika och alla på företaget ska vara med. Vi vill komma dit och skapa en personlig relation. Vi informerar om vilka behov som finns och hur mottagaren ser ut. Vi säger inte att 'så här ska ni jobba', utan skräddarsyr något som passar just deras företag. De kommer också med idéer om hur man kan göra, och det är det som gör det så spännande. Att hela tiden tänka 'hur gör vi här?'
Vad har ni fått och skänkt vidare?
- Allt möjligt! Julklappar till barn, badbollar till sommarläger, vinterkängor för Faktumförsäljare, mat, böcker, hygienartiklar... När den nya asyllagen kom fick de asylsökande tomma lägenheter och vi inredde 20-30 av dem. Varje månad kör vi varor för 800 000 kronor.
Vilken typ av företag samarbetar ni med?
- Det är både producerande företag och tjänsteföretag. Till exempel bidrar en advokatbyrå med sina juridiska kunskaper och en pr-byrå med sin professionella kunskap.
Är det inte viktigare att jobba förebyggande?
- Genom att hjälpa många 'behövande' människor som inte har pengar kvar i slutet av månaden förebygger vi också till viss del en ökad hemlöshet. Gatutidningsföretaget Faktum jobbar ju också förebyggande, får folk att komma tillbaka från missbruk och ta ansvar, och där säger de att 'Ge taket över huvudet, det är nummer ett'. Att skapa en medvetenhet tror jag också är förebyggande, alla bieffekter vårt arbete ger. I vårt konsumtionssamhälle byter man ju hela tiden ut saker, gör om hemma och köper nytt. Istället för att slänga kan man ge till någon som behöver det. Det finns mycket att göra där - att öka medvetenheten. Vid till exempel en julklappsinsamling som vi ordnat så går man hem från jobbet, berättar för sina barn, kanske beslutar man tillsammans att ge en av barnens julklappar, eller gå ut och köpa en ny till ett barn vars förälder inte har råd att köpa julklappar. Då skapar man medvetenhet även hos barnen och får dem att inse att man inte blir lyckligare av 500 julklappar, utan av att dela med sig.
Hur ser du på välgörenhet?
- Välgörenhet är inte helt accepterat i Sverige, jämfört med i till exempel USA. Jag träffade en politiker nyss som sa att 'ni är ett och ett halvt år före mot vad Sverige är moget för'. Och då har vi ändå hållit på i två och ett halvt år. Här finns föreställningen att 'vi ska ju inte behöva hjälpa, vi har ju ett så bra land'. Jag personligen har svårt för när man säger att 'det är statens eller kommunens ansvar att hjälpa, vi betalar ju skatt för det'. Vi är så individualistiska. Det börjar i trappuppgången, där man inte ens hälsar på varandra.
- För många har 'välgörenhet' en negativ klang och man tänker på en rik person som skänker lite av sina många miljoner för att lätta sitt samvete. Men om det finns en rik person som har pengarna men inte tiden, och så en annan, som inte har pengarna men sätter av tiden som volontär - vad är skillnaden? Volontären är mycket mer accepterad. Men alla andra då - som inte gör någonting - de kommer inte ens med i debatten.
Kan du leva på ditt arbete i GE?
- Långt ifrån. Målet är att i framtiden göra det, men det tar lång tid att bygga upp en verksamhet, skapa kontakter och få folk att upptäcka att vi finns. Vi konkurrerar ju med en massa andra organisationer som redan har gjort sig ett namn. Vår största utmaning är att övertyga folk, och komma i kontakt med rätt person på företagen, eldsjälarna, som har mandat att ta beslut. Det är svett och tårar, och har varit väldigt tufft.
- Rena pengar är svårt att få. Det är svårt att få folk på företagen att inse att även vi har kostnader. Vi har bil och telefon och förhoppningsvis en lön i framtiden. Det är ibland svårt att förklara för sin omgivning varför man sliter dygnet runt utan lön. Men det ger lite jävlar anamma också. Någon gång ska det lyckas!
Ni fick ett pris i höstas, 'Härskogsharen', vad är det?
- Det är Härskogens boende, ett tillfälligt boende för bostadslösa män, som kollar vilka som hjälpt mest under året. Stadsmissionen och tidningen Faktum har fått priset innan. Det var kul att efter knappt två år få den uppmärksamheten och att höra att det man gör verkligen gör skillnad. Motiveringen var att vi byggt 'en av de finaste broarna i Göteborg', det tycker jag var fyndigt... De menade att man oftast fokuserar på dem som får, medan vi också hjälper folk att ge, och får folk att känna sig delaktiga och engagerade.