Hittills har drygt 20 kommuner sagt ja till att ta emot och bereda boende åt de flyktingbarn utan vårdnadshavare som nu väntar i landets fyra ankomstkommuner. Ytterligare ett 30-tal kommuner förhandlar med Migrationsverket och fler har hört av sig.
- Jag personligen tror att det kommer att lossna nu. Förr jagade vi kommunerna men nu kontaktar de oss, säger Catharina Hast Markkula, expert på Migrationsverket.
Sedan den 1 juli 2006 är det inte längre Migrationsverket som ordnar boende åt barnen, utan ansvaret ligger hos kommunerna. Hittills har dock antalet kommuner som valt att ta emot barn varit få. Som en följd av kriget i Irak ökade i juli inströmningen av flyktingbarn med nästan det fyrdubbla och trycket har därför varit hårt på ankomstkommunerna.
Tanken är att de ensamma barnen bara ska stanna några dagar i ankomstkommunerna och sedan slussas vidare till olika typer av riktiga boende i andra kommuner, exempelvis familjehem eller gruppboende. Idag har dock en del barn väntat i ankomstkommunerna i flera månader. I Mölndal har 60-talet barn väntat sedan i november.
Med det extra pengatillskottet hoppas regeringen få tillräckligt med kommuner att ställa upp. Förutom att engångsbeloppet fördubblas till en miljon kronor höjs också dygnsersättningen för ungdomar i gruppboenden. Åldern för ersättning höjs från 18 år till 21.
- Det känns riktigt bra. Vi tycker att vi fått gehör för de saker vi anser behövs, säger Catharina Hast Markkula.
Men frågan är om pengar räcker. Göteborgs kommun, som vid ett möte med Migrationsverket i juni sade nej till att ta emot ensamkommande flyktingbarn, har i nuläget inga planer på att ändra sitt beslut.
- De bör fördelas bättre över landet som helhet. Vi kan inte ta ett större ansvar i nuläget, vi har så mycket problem som vi har det, säger Ann Lundgren (s), ledamot i kommunfullmäktige.
Det finns två grupper av ensamkommande barn. Dels de med släkt i Sverige, som oftast placeras hos sina släktingar, dels de helt ensamma. Göteborg tar idag endast emot dem som har släktingar här.
- Vi är en av landets mest segregerade städer med mycket invandrarfamiljer och det blir mycket släktplaceringar. Vi har hittills inte tyckt att vi kan erbjuda de andra barnen plats, säger Birgitta Nyzell, planeringsledare på stadskansliet.
- Proportionellt sett så har Göteborg tagit ett stort ansvar, säger hon.
Jan Hallberg (m), vice ordförande i kommunstyrelsen, tycker däremot att frågan ska undersökas nu är ersättningarna ändras.
- Jag tycker att vi ska dela bördan. Göteborgsregionens kommuner bör ta ett gemensamt ansvar i frågan, säger han.
Kungsbacka kommun sade för ett år sedan nej med hänvisning till bostadsbrist, ett nej som upprepades av kommunstyrelsens ordförande Per Ödman (m) vid förra veckans kommunfullmäktigemöte.
- Det handlar också om solidaritet mellan kommunerna. Om Göteborg haft boende så skulle trycket på Mölndal varit mindre, säger Catharina Hast Markkula på Migrationsverket.
Hon jämför med Stockholm, som trots att de också handhar släktplaceringar har två gruppboenden med totalt 25 platser för ensamkommande flyktingbarn.
- Stockholm hoppade på tåget direkt, för dem var det självklart att ta ansvar.
Den 10 maj håller Migrationsverket konferens i Göteborg för att föra diskussionen vidare.
Framåt slutet av nästa år hoppas Catharina Hast Markkula att det finns tillräckligt med intresserade kommuner.
- Beslutsprocessen i kommunerna tar tyvärr lång tid.