Sedan sekelskiftet har ungefär 10 000 lägenheter i Göteborg ombildats till bostadsrätter. Men när en bostadsrättsförening bildas i det område eller hus man bor i, och en majoritet väljer att köpa loss sin lägenhet, har man fortfarande full frihet att fortsätta som hyresgäst. Då med sina grannar som hyresvärdar. Det brukar vara en handfull personer i varje hus som stannar kvar som hyresgäster.
Lennart Sjöstedt, bostadspolitisk sekreterare på Hyresgästföreningen Västra Sverige, menar att det faktum att en ny bostadsrättsförening ofta är helt oerfaren i förvaltarrollen kan ställa till problem. Man kanske har lärt sig att sköta en ekonomisk förening men inte att förvalta ett hus.
En av dem som föredrar att hyra är Christer Nilsson, som sedan elva år tillbaka bor i ett radhus i
Biskopsgården. För fem år sedan förvandlades merparten av områdets radhuslägenheter till bostadsrätter. Christer Nilsson menar att det märks att det inte är förvaltarproffs som nu äger fastigheterna.
- De har ingen teknisk kompetens när det gäller fastigheter. Till exempel har vi en värmeväxlare i huset där filter ska bytas var tredje månad. Förr kom det regelbundet filter, men nu får vi fixa det själva. Det är ingen stor summa och en småsak, men det är irriterande.
Han menar att det har blivit mer tungrott när något behöver åtgärdas. Förr var det bara att ringa fastighetsskötaren, nu ska det gå via styrelsen. Han ser det också som ett problem att en bostadsrättsförening främst tänker på sin ekonomi och inte på relationen till hyresgästerna.
Kjell-Åke Olsson, ordförande i hyresrättsföreningen i Partille, anser också att hyresgästerna kommer i kläm när en bostadsrättförening bildas och bostadsrättsinnehavarna hamnar i fokus. Han har startat ett nätverk för att sprida information till hyresgäster så att de kan hävda sin rätt.
- Hyresgästerna kommer bort i hanteringen och styrelsen känner inte alltid till deras rättigheter.
Som hyresgäst har man bland annat rätt till lägenhetsbyte och att lägenheten underhålls. Bostadsrättsföreningen kan heller inte plötsligt besluta om att ta bort till exempel ett grovsoprum eller ett förråd utan att först förhandla med hyresgästerna om det.
Lennart Sjöstedt påtalar att kunskapen ibland brister hos nya bostadsrättsföreningar.
- En bostadsrättsinnehavare har ju själv ansvar för underhåll av lägenheten, men inte en hyresgäst - det ligger ju i hyran. Här blir det ibland krockar. Nästan varje vecka får vi telefonsamtal från medlemmar som väntat länge på reparationer.
Lennart Sjöstedt tycker att en bostadsrättsförening borde prövas på samma sätt som vid ett privat ägarskifte av hyresfastighet. Detta köp lyder under förvärvslagen och den nye ägaren måste uppfylla ett antal kriterier för att bli godkänd, bland annat dokumenterad erfarenhet av förvaltning.
- De kraven borde också ställas på en bostadsrättsförening. Som det är nu blir det ingen prövning, utan ägarskiftet är bara en ren formalitet, säger Lennart Sjöstedt.
Men Mats Lindbäck på bostadsrättsorganisationen SBC håller inte med.
- Formellt sett ställs det högre krav på en bostadsrättsförening. Vem som helst med en fet plånbok kan ju köpa en fastighet, säger han.
För att en bostadsrättsförening ska godkännas krävs att minst två tredjedelar av hyresgästerna vill att föreningen ska köpa fastigheten. Men Mats Lindbäck tror att hanteringen hos kommunen kan vara enklare när det gäller en bostadsrättsförening. Han känner inte till någon bostadsrättsförening som fått nej.
- Förvärvslagen kom ju till för de fastighetsvärdar som köpte och sålde och ställde till oreda på fastighetsmarknaden. Men en bostadsrättsförening tillkommer ju i syfte att behålla fastigheten i evinnerliga tider.
Missnöjet hos en del hyresgäster om brister i förvaltningen har Mats Lindbäck tagit del av från Hyresgästföreningen, men det är inget som stämmer med hans erfarenheter.
- Vi hör framför allt om motsatsen - att man upplever att man fått en värd som är nära och gripbar, och som går att få tag på.
Men Christer Nilsson ser ett problem just i att man får hyresvärden så nära inpå sig, då det kan bli känsligt med konflikter.
Enligt både Lennart Sjöstedt och Kjell-Åke Olsson är det också vanligt med olika typer av påtryckningar från bostadsrättsföreningen i syfte att få hyresgästen att köpa sin lägenhet eller flytta. Sådana ärenden har också inkommit till Hyresnämnden.
- Det förekommer att bostadsrättsföreningen vill att man helst flyttar, så att lägenheten kan säljas. Påtryckningarna kan vara direkta eller indirekta och det är klart att en del hyresgäster uppfattar det som ganska obehagligt, säger Lennart Sjöstedt.

Fotnot: Christer Nilsson heter egentligen något annat i efternamn.