Användningen av GHB har ökat och år 2004 dog sju personer av drogen i Göteborg, vilket är nästan lika många som dör av heroin per år. Då det gäller överdoser står GHB för majoriteten av alla inläggningar på intensivvårdsavdelningarna i Västra Götaland. De flesta är mellan 20 och 25 år, varav 75 procent är killar och 25 procent är tjejer.
GHB är specifikt för Göteborg och västkusten, i Stockholm och Malmö finns knappt dessa problem alls. Efter att i ett och ett halvt års tid kartlagt missbruk av GHB på Hisingen ger Mattias Gullberg nu ut skriften Agera i tid, rädda liv. Rekommendationer om GHB för sjukvård och socialtjänst. Med den vill han förbättra samarbetet mellan sjukvården och socialtjänsten då det gäller att hjälpa unga som missbrukar GHB. Flera av dem han intervjuat har fått akut sjukvård för överdos vid flera tillfällen, ibland upp till 20 gånger, innan en anmälan till socialtjänsten gjorts om att personen behöver behandling för sitt missbruk. Gullberg tror det beror på att det saknas kunskap om sekretesslagen.
- Många vet inte var man vänder sig för att anmäla ett fall av överdos och många tror att man bryter mot sekretesslagen bara genom att anmäla. Men om syftet är att ge en person nödvändig vård eller skydda minderårig får uppgifter utbytas mellan myndigheterna. Här är sekretesslagen tydlig, menar han.

Det finns även andra problem då det gäller samarbetet kring missbruk av GHB. Kai Knudsen är narkosläkare på Sahlgrenska universitetssjukhuset och föreläser tillsammans med Mattias Gullberg om vikten av samarbete mellan berörda myndigheter. Knudsen menar att akutsjukvårdens uppgift är att rädda liv vid allvarliga överdoser och att problemet ligger i att misstanke om livshotande missbruk ska anmälas till socialtjänsten. Men det är inte alltid lätt att bedöma om ett sådant finns.
- Det är upp till socialtjänsten att bedöma om livshotande missbruk förekommer och därefter vidta åtgärder, antingen genom frivillig vård eller genom tvångsomhändertagande, säger Knudsen.
Men enligt Mattias Gullberg upphör inte akutsjukvårdens skyldigheter efter att ha räddat liv. Han tycker de har ett ansvar att föra informationen vidare och att socialtjänsten bör kontaktas redan efter den första överdosen.

Göteborg Stad har det senaste året inlett ett samarbete mellan socialtjänsten och beroendekliniken. En ny nämnd, socialresursnämnden skapades i januari och ska arbeta med frågor som rör missbruk. I dag finns även integrerade mottagningar där sjukvårdspersonal, psykiatriker och socialtjänst arbetar tillsammans.
Detta löser ändå inte problemet, som ytterst beror på att akutsjukvården och den myndighetsutövande delen av socialtjänsten inte samarbetar, menar Mattias Gullberg. Det är bara den myndighetsutövande socialtjänsten som kan besluta om tvångsomhändertagande. Beroendekliniken och socialtjänsten har ett bättre samarbete, men då handlar det om förebyggande arbete och behandling. Beroendekliniken är skild från akutsjukvården, där hamnar en person som kommer till avgiftning och öppenvård. En person som tagit en överdos hamnar på akutvårdsavdelningen.
- Det är alltså kontakten mellan akutsjukvård och socialtjänst som måste bli bättre. Unga människor måste fångas upp direkt. De här personerna är så nära döden hela tiden och man kan inte vänta tills de kommer till öppenvårdsmottagning eller avgiftning, säger Mattias Gullberg.