Nedskärningar ger ökad risk för arbetsplatsolyckor
Arbetsmiljöverket har fått en kraftig bantningskur av den nya regeringen. 30 procent mindre av statens pengar gör att 225 tjänster ska bort på tre år. I Göteborgsregionen försvinner minst 25 anställda. För kampen mot färre arbetsplatsolyckor är det ett stort bakslag.
Arbetsmiljöverket har till uppgift att minska riskerna för olycksfall och ohälsa i arbetslivet och ser till att arbetsmiljölagen följs. Drygt hälften av verkets anställda är arbetsmiljöinspektörer runt om i landet. När den nya regeringen i sin budgetproposition föreslog att minska resurserna till arbetsmiljöverket med 157 miljoner kronor under en treårsperiod möttes det av stora protester från de fackliga organisationerna. LO menade att tre år är en extremt kort tid att genomföra så omfattande förändringar och varnade för följderna: Försämrad arbetsmiljö och därmed fler arbetsskador.
Men protesterna var förgäves.
- Vi har agerat men fick inget som helst gehör. Man har bestämt sig och det känns inte som om de bryr sig över huvud taget om vare sig fackliga organisationer eller
arbetsgivare, säger Kjell Johansson, arbetsmiljöombudsman på Byggnadsarbetareförbundet.
Regering och riksdag har fattat beslut och det statliga anslaget minskar med 30 procent. Det innebär att 225 anställda av verkets totalt 870 ska bort fram till 2009.
Just nu pågår interna förhandlingar mellan arbetsgivare och arbetstagare på Arbetsmiljöverket, där man ska komma fram till exakt var pengarna ska dras och vilka tjänster som ska bort.
- Vi hoppas kunna ge konkret besked till personalen före sommaren, säger Roger Simu, tillsynsdirektör i Arbetsmiljöverkets Göteborgsregion.
Nedskärningarna är en del av regeringens vilja att banta ned den statliga byråkratin, och Eva Flyborg (fp), göteborgsbo och ledamot i arbetsmarknadsutskottet, betonar att det är de administrativa kostnaderna man vill få ner.
- Målet är att det inte ska beröra inspektionerna utan att pengarna ska tas från den administrativa
delen, säger hon.
Huvudkontoret i Solna kommer i stort sett halveras, men även på landets tio regionkontor kommer personalstyrkan att minska. I Göteborgsregionen, det vill säga Västra Götalands och Hallands län, kommer 25-30 tjänster att försvinna från dagens 109.
Roger Simu menar bestämt att inspektionerna kommer att bli färre.
- Även om vi värnar om den regionala tillsynen, så finns huvuddelen av personalen där och det är oundvikligt att inspektionsarbetet blir lidande vid en så stor neddragning. Grovt räknat kommer vi att få 25 procent färre inspektörer framgent. Det kommer att slå hårt.
Företagen är skyldiga att anmäla allvarliga olyckor och tillbud till Arbetsmiljöverket. Inom stål-, metall- och maskintillverkning, som är ett av de mest olycksdrabbade yrkesområdena, arbetar cirka 200 000 människor och varje dag anmäls ett tiotal allvarliga olyckor, även på helger. Men man vet också att en del olyckor aldrig anmäls. Och vid flertalet inspektioner upptäcker arbetsmiljöverket missförhållanden på arbetsplatser.
- Det blir en stor försämring på arbetsmiljöområdet och vi är mycket oroade, säger Kjell Johansson på Byggnads.
Byggbranschen är en av de värst drabbade när det gäller arbetsplatsolyckor. Allra värst drabbad är transportindustrin, tätt följt av tillverkningsindustrin och byggbranschen.
I fjol omkom 57 personer på sin arbetsplats. Antal förolyckade har ökat något de senaste åren men är drastiskt mindre än 1950-talets omkring 500 per år. I en europeisk jämförelse ligger vi bra till vad gäller olycksstatistik.
Men liksom flera fackförbund befarar Roger Simu att dödsolyckorna och tillbuden efter verkets nedskärningar kommer att bli fler.
- Det finns en uppenbar risk att det blir så, konstaterar han.
Framöver kommer Sverige att ha betydligt färre arbetsmiljöinspektörer än våra nordiska grannländer.
Medan Sverige minskar på Arbetsmiljöverkets resurser så ökar Danmark sina.
- Vi kommer att ha hälften så mycket resurser som de, säger Roger Simu.
Eva Flyborg tycker att besparingskraven måste ses i ljuset av Arbetsmiljöverket de senaste åren fått kraftiga påslag från regeringen. Hon menar att verket kan bli effektivare.
- Poängen med alla sparbeting är att det ska bli en ökad effektivisering, säger hon.
Roger Simu däremot framhåller att de senaste årens tillskott av pengar varit ett sätt att återställa verkets resurser till nivån innan 1990-talets stora neddragningar.
De har inte för mycket resurser i◊dag, menar han.
- Det finns cirka 60 000 arbetsplatser i distriktet och i fjol gjorde vi 6◊700 besök. Det blir ungefär 9 procent. Många ställen blir inte besökta alls.
