I januari 1995 fick samkönade par rätt att ingå registrerade partnerskap. De juridiska skillnaderna mellan registrerat partnerskap och äktenskap har successivt minskat sedan dess. En skillnad har dock varit att partnerskap enbart har kunnat ingås inför en civil myndighet, medan religiösa partnerskapsceremonier inte har varit juridiskt giltiga.
Denna skillnad ska nu avskaffas, menar den statliga Äktenskaps- och partnerskapsutredningen. Samkönade par kommer därigenom att få möjlighet att gifta sig i kyrkan. Men utredningen menar också att det inte bör införas någon vigselplikt, vare sig för enskilda vigselförrättare inom trossamfund eller för trossamfunden som helhet. Enskilda kyrkor och präster kommer sålunda att kunna säga nej till att viga homosexuella. Trots att detta egentligen borde strida mot lagstiftning som förbjuder diskriminering.
– Den grundlagsstadgade religionsfriheten får inte inskränkas på enligt regeringsformen, den är så att säga helig, säger regeringens särskilde utredare Hans Regner.

Riksförbundet för sexuellt likaberättigande, RFSL, är positiva till utredningen i dess helhet. Men förbundet riktar också skarp kritik mot vad det menar är laglig diskriminering.
– Vad har religionsfrihet att göra med särbehandling av grupper i samhället, skulle man uttrycka sig likadant om kyrkor som ville förbjuda par med olika hudfärg att ingå äktenskap? frågar sig förbundsordförande Sören Andersson.
– Som vigselförrättare har man ett myndighetsuppdrag, och då ska man inte kunna välja vilken del av svensk lag man ska tillämpa.
Men Hans Regner försvarar utredningens slutsatser:
– Det här tangerar religionsfriheten, säger han. En vigselceremoni genomförs i en form av gudstjänst i Svenska kyrkan, liksom i andra trossamfund. Och man kan inte tvinga präster att hålla en gudstjänst i en fråga som strider mot deras uppfattning.
Det är ett argument som inte biter på Sören Andersson.
– Om präster inte vill viga får de låta bli, men då ska de heller inte ha myndighetsuppdraget. Det är inget tvång. De kan säga nej, de är vuxna människor och de borde inte utmålas som offer.

Paret Nina Svidén och Helene Herff tycker att det är bra att äktenskapslagstiftningen görs könsneutral, men menar att det är konstigt att trossamfund själva får välja vilka de vill viga.
– Jag skulle tycka att det bästa vore om kyrkan helt fråntogs sin vigselrätt, säger Nina Svidén. De kan få ha ceremonier om de vill, men inga lagliga befogenheter. Låter man staten sköta vigslarna blir det ju lättare att ställa krav.
– Men det är en svår fråga, tillägger Helene Herff. Religionsfrihet och yttrandefrihet är ju egentligen oförenliga med lagstiftning som skyddar mot diskriminering.

Från landets största trossamfund, Svenska kyrkan, har reaktionerna på utredningen hittills varit försiktigt konservativa. Företrädare har poängterat alla relationers lika värde, men också att äktenskapsbegreppet bör reserveras för olikkönade relationer.
– Det är viktigt att partnerskapet och äktenskapet har samma värde och omfattas av en gemensam lagstiftning. Men jag tror inte att man vinner något på att använda samma begrepp för båda samlevnadsformerna. Det kommer ändå uppstå ett behov att säga tvåkönade respektive samkönade äktenskap, säger ärkebiskop Anders Wejryd i ett uttalande.

Nina Svidén och Helene Herff går inte i några omedelbara giftermålstankar men är ändå kritiska till kyrkans inställning.
– Ska det vara så ska det vara på riktigt, inte på något slags undantagstillstånd, säger Nina Sviden.
Helene Herff håller med:
– Annars skiljer man verkligen på kärlek och kärlek.