38-årige trebarnspappan Hassan Asad, vars fall uppmärksammats i medierna som den borgerliga regeringens första terroristutvisningsfall, vet fortfarande inte om han får stanna i Sverige. Utvisningen är 'inhiberad', vilket betyder att själva verkställandet är uppskjutet.
Hassan Asad har inte fått ytterligare besked om varför han ska utvisas.
- De har sagt att jag är en säkerhetsrisk, men de har inte sagt varför, säger han.
Det faktum att varken Hassan Asad eller hans juridiska ombud har fått veta vilka anklagelserna är har mött stor kritik av bland annat svenska Amnesty, som menar att det hotar rättssäkerheten. Om man inte får ta del av anklagelser är det omöjligt att försvara sig.
Just nu ligger ärendet hos Migrationsöverdomstolen, som väntas komma med ett yttrande till regeringen den här månaden. Det är regeringen, med migrationsminister Tomas Billström i spetsen, som ska ta det avgörande beslutet.
Men utvisningsbeslutet är inte bara kontroversiellt för att rättssäkerheten sviktar. Hassan Asad är palestinier med jordanskt medborgarskap och Sverige vill utvisa honom till Jordanien, ett land som av Amnesty klassats som ett av de värsta när det gäller användandet av tortyr.
Landets militära säkerhetstjänst är direkt kopplad till premiärministern och tjänstemännen har långtgående befogenheter och så gott som total straffrihet. Enligt Amnesty samarbetar USA med Jordanien och skickar fångar dit för att förhöras under tortyr.
En utvisning till Jordanien strider mot FN-konventionens tredje artikel, som förbjuder de länder som har skrivit under konventionen att utvisa någon till ett land som använder sig av tortyr, oavsett om han eller hon är skyldig till brott.
Sverige har brutit mot konventionen förut. Vi leder ligan i Europa med tolv prickar hos FN:s kommitté mot tortyr, för beslut om utvisning till ett land som använder sig av tortyr.
En som vet vad som händer när man som palestinsk terrormisstänkt landar i Jordanien är författaren Abdel-Qader Yassine, numera bosatt i Borås. Han blev utvisad till Jordanien från Sverige i november 1989. I ett specialflygplan tillsammans med fyra män från svenska Säpo flögs han till Amman.
- Jag arresterades på flygplatsen samma minut som jag anlände. Jag visste att det skulle hända, och det hade jag sagt upprepade gånger i Sverige, men ingen trodde på mig.
Abdel-Qader Yassine var i flera år forskningschef hos PLO, och också Yassir Arafats politiske rådgivare. När PLO splittrades i olika falanger 1983 valde han att lämna organisationen. 1987 kom han till Sverige. Här blev han 'terroristmisstänkt' av Säpo.
För att övertyga regeringen om sin oskuld hade han lämnat en lista på 100 namn på människor i Sverige och Norge - akademiker, författare och journalister - som kunde intyga att han inte var terrorist. Men det räckte inte.
I Jordanien torterades han brutalt. Tånaglar drogs ut och bröstet visar ännu brännmärken efter elchocker. När han släpptes stod han utan pass, fick inte jobba, och var varje dag tvungen att tre gånger anmäla sig hos polisen.
Tanken går osökt till Hassan Asads tillvaro i Göteborg just nu. Samma dag som han släpptes från Kronobergshäktet i Stockholm och tog sig hem till Hammarkullen genomsöktes hans lägenhet och passet beslagtogs. Varje dag i över två månaders tid har han nu gått till polishuset på Stampgatan i Göteborg för att anmäla sig, trots att han är sjukskriven efter en hjärtoperation.
- Jag är mycket, mycket sjuk och mycket trött. Om jag en dag inte kan gå hit, vad händer då? frågar han sig och uttrycker rädsla för vad Säpo då ska ta sig till.
Abdel-Qader Yassine menar att han personligen hade tur, som fick en bra advokat som drev hans fall till Europadomstolen. Efter fyra månader i Jordanien hade Abdel-Qader Yassine fått lov att lämna Jordanien på villkor att aldrig mer återvända.
Han kom till Köpenhamns Centrum för rehabilitering av tortyroffer. Först när en svensk rättsläkare inför Europadomstolen kunde intyga att Abdel-Qader Yassine utsatts för tortyr ändrade sig den svenska regeringen.
- Det var skandal. Man var generad och bad om ursäkt. Jag fick komma tillbaka till Sverige, säger Abdel-Qader Yassine.
Han menar att läget i Jordanien är värre nu än för 20 år sedan.
- Efter den 11 september gäller 'antiterrorlagar' i Jordanien. Och varje palestinier är misstänkt för terrorism tills han eller hon bevisar motsatsen. Att vara palestinier i Jordanien är värre än att vara svart i Sydafrika under apartheidtiden, menar Abdel-Qader Yassine. Säpo har dessutom gjort förfrågningar om Hassan Asad i Jordanien.
Hassan Asad säger att han känner stort stöd från svenska folket. Den första februari var han i Varberg och talade under ett arrangemang för hans sak, och förra lördagen arrangerades en manifestation i Göteborg, med anledning av utvisningsbeslutet.
Christian Larsson, vänsterpartist i Göteborg och en av deltagarna vid manifestationen, riktar sin protest mot polisens och Säpos allt större befogenheter.
- Säpo och polisen ges rättigheter att kringgå lagens normala procedurer och behöver inte ställas till svars, säger han.
Han menar att människor utan svenskt medborgarskap blir extra utsatta.
- Utan medborgarskap har man inga rättigheter, förutom de mänskliga fri- och rättigheterna, som bara är ett papper i Genève. Det gäller inte i verkligheten.
Han framhåller att Hassan Asad förmodligen bara är en av många människor som Säpo portar från Sverige.
- Vi vet inte hur många människor som söker asyl här som kastas ut. Människor som bara bott här några månader, kanske på en flyktingförläggning, och inte har turen att känna människor som vet hur man väcker uppmärksamhet.