Sedan årsskiftet är det möjligt att häkta någon som är misstänkt för skadegörelse av normalgraden. Det betyder att det räcker med misstanke om att ha målat en enda "tag", en signatur, för att domstolarna ska kuna häkta. Tidigare krävdes att det rörde sig om grov skadegörelse.

22-årige Anders greps när han i berusat tillstånd sprejade en tag på en bro, och blev senare häktad. Häktningsskälet var att han kunde tänkas upprepa brottet innan rättegången kunde börja. Trots att han tidigare har dömts för skadegörelse förstår han inte hur domstolen kan tro att han skulle gå ut och måla medan han väntar på en rättegång.

- Efter de fyra dygnen i fyllecell hade jag hoppat från en bro om jag hade haft möjlighet. Jag hade inte en tanke på att gå ut och måla i alla fall.

När Göteborgs Fria talade med Anders över en sprakig telefonlinje var det hans första kontakt med yttervärlden sedan han greps för över en vecka sedan, och han blev förvånad över att plötsligt få tala med någon.

- Jag har ju varken fått prata med min mamma eller med min flickvän än, och så får jag plötsligt tala med dig, som jag inte ens vet vem du är.

Anders har inte fått något formellt förbud att tala med någon, men han har tvingats fylla i en ansökan för att få göra det, och på den har han fortfarande inte fått något svar. Detta trots att det vakthavande befälet vid häktet säger att det vanligtvis bara är de som häktas för att de inte ska kunna sabotera polisens utredning, som förbjuds att tala med någon. Anders är inte häktad av den anledningen.

Den 1 januari i år blev det inte bara lättare för domstolarna att häkta graffitimålare. Även polisen fick större befogenheter. Nu mer är det tillåtet att kroppsvisitera människor utan en formell misstanke om brott, för att leta efter till exempel sprejburkar. Polisen i Göteborg har börjat kartlägga graffitimålares tags och målningar för att de ska kunna dömas för all skadegörelse som de har utfört, inte bara för det som de grips på bar gärning med.

Och under Anders häktningsförhandling sa en polis att polisen i Göteborg skulle "bli bäst i klassen på att ta fast klottrare."

Anders säger att personalen på häktet är relativt juste, men att han kände sig fientligt bemött av de poliser som hade hand om honom när han satt i fyllecell.

- De vägrade till exempel förstå att jag är vegetarian så jag fick i stort sett leva på vatten i fyra dagar.

Dessutom säger han att det var nästan omöjligt att sova. Att utrymmet var litet och otrevligt och att berusade människor skrek och bankade i väggarna hela tiden.

Men i protokollet från häktningsförhandlingarna står det att "skälen för häktning uppväger det intrång eller men i övrigt som åtgärden innebär för den misstänkte" och chefsrådman Stefan Wikman vid Göteborgs tingsrätt som häktade Anders tycker att det är bra att man nu får häkta personer misstänkta för skadegörelse.

- Vi har inte haft så många sådana här fall ännu i år, men jag tycker att det är rimligt att häkta någon av den här anledningen. Och den som vi talar om har ju blivit dömd för skadegörelse tidigare.

Anders blev inte häktad för att polisen försöker knyta honom till annan skadegörelse än den som har gjorde när han greps.

- Nej, åklagaren misstänkte väl ytterligare brott, men det var bara det här tillfället som låg till grund för häktningen, säger Stefan Wikman.

Senast den 8 april måste åklagaren åtala Anders , annars släpps han på fri fot.

Fotnot: Anders heter egentligen något annat