Fria Tidningen

Sociala brister största hotet mot stabilitet

När man talar om Irak handlar det för det mesta om attacker mot amerikanska soldater, terrordåd, eller möjligen problemen med att lämna över makten till irakier. Men allt fler irakiska och utländska ledare varnar för att det verkliga hotet i Irak är ett annat.

Behovet av att förbättra den sociala välfärden är enormt, och ingenting kan mäta sig med det. Det är vår högsta prioritet och så kommer det att förbli, sa Iraks planeringsminister Mehdi Hafez vid en givarkonferens i Förenade arabemiraten i förra månaden.

Hafez och andra ledare, från FN, USA och Irak, har varnat för att framtida irakiska regeringar kan få betala ett högt pris om landet inte kan återuppbygga sin sociala infrastruktur inom kort.

Irakiska företrädare hävdar att de behöver flera miljarder dollar under de kommande tolv månaderna för att bygga nya skolor, lindra arbetslösheten, ge elektricitet och sjukvård åt alla, och tillhandahålla säkert dricksvatten till folk i hela landet.

Hafez kom till givarkonferensen i Förenade arabemiraten med en önskelista på 700 projekt till en kostnad av fyra miljarder dollar. Han åkte inte tillbaka tomhänt, men han fick bara löften om en fjärdedel av vad han ville ha. Vid en givarkonferens i Madrid förra året utlovades 16 miljarder dollar till Iraks återuppbyggnad under de närmaste tre till fem åren. Men den största delen av den summan kommer inte förrän ockupationsmakten har lämnat över makten till irakierna.

Enligt irakiska uppgifter ligger arbetslösheten och deltidsarbetslösheten i landet på omkring 50 procent, men FN och amerikanska källor tror att siffran i verkligheten ligger närmre 70 procent.

Irakiska och amerikanska företrädare har vid flera tillfällen sagt att en anledning till att man måste lösa problemet med arbetslösheten är att många av de arbetslösa, inklusive före detta militärer, kan tänka sig att ta emot pengar för att utföra attacker mot USA-styrkor.

Dricksvatten är ett annat stort problem. Iraks två största floder Tigris och Eufrat ger dricksvatten till två tredjedelar av landets 25 miljoner invånare, men 60 procent av vattnet går till spillo på grund av läckor eller illegal vattenanvändning, enligt amerikanska företrädare i Bagdad.

Dessutom dumpas väldigt mycket avfall i floden, samtidigt som många reningsverk i landet antingen är ur funktion eller har lägre kapacitet än normalt. Hälso- och sjukvården är ett område som under 1960- och 70-talen var Iraks stolthet. Så är det inte nu längre.

Den irakiska hälsoministern Khudair Abbas säger att Saddam Husseins regim bara använde motsvarande cirka 120 miljoner kronor på hälsovården 2002. Det motsvarar lite mer än fem kronor per irakier.

Och förutom de skador som Saddam och kriget som störtade honom orsakade, drabbades sjukhusen i Bagdad och andra irakiska städer också av plundrare efter regimens fall. De stal allt från mediciner till syrgasbehållare och kirurgiutrustning.

Skolorna är ett annat område som både irakier och ockupationsmaktens företrädare har uttryckt sin oro över. 80 procent av skolorna behöver omfattande återuppbyggnad, säger David Nash, som är chef för det kontor som administrerar pengarna för USAs återuppbyggnadsarbete i Irak.

Ytterligare en anledning till att de styrande irakierna säger att de behöver mer pengar om de ska hindra risken för sociala och politiska oroligheter är behovet av en pålitlig eltillgång. Redan under Saddams dagar producerade Irak bara 80 procent av sitt energibehov. I Bagdad hade befolkningen ström 22 timmar om dagen, men det var till kostnaden av många timmar av mörker på landsbygden och i mindre städer.

Efter kriget var många irakier irriterade över att ockupationsstyrkorna inte lagade skadade elledningar tillräckligt snabbt, och det dröjde flera månader innan invånarna kunde få en någorlunda pålitlig elförsörjning.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Tioårsdag kantas av politisk oro

Tio år efter USA:s invasion präglas Irak av politisk instabilitet och gatuprotester. Motsättningarna tycks större än någonsin, och flera röster varnar för inbördeskrig om regeringen vägrar ge med sig.

Fria Tidningen

Bedrägerier för miljarder i krigets Irak

Minst 10 procent av de 60 miljarder dollar som USA utlovade till återuppbyggnad i Irak kan inte redovisas. Ännu större summor har kastats bort på ofullständiga eller övergivna projekt, enligt en ny rapport.

Fria Tidningen

Ingen fängelsedom efter massaker i Irak

Drygt sex år har gått sedan den uppmärksammade massakern i Haditha i Irak, då amerikanska marinsoldater dödade 24 civila. Först nu har rättsprocessen mot den officer som ledde soldaterna avslutats. Domen – degradering men inte fängelse – väcker ilska i Irak.

Fria Tidningen

Irakisk vrede i USA:s skugga

USA vill inte släppa greppet om Irak, trots att soldaterna packar sina väskor. Det irakiska folket revolterar nu mot det egna landets korruption och förtryck. Åtta år efter USA:s invasion skakas landets förlamade ledare.

Fria Tidningen

© 2024 Fria.Nu