Het strid ord om upphovsrätt i EU

En lång het kamp om upphovsrätt på nätet når sin kulmen när EU-parlamentet nu röstar om nya EU-regler.

En lång het kamp om upphovsrätt på nätet når sin kulmen när EU-parlamentet nu röstar om nya EU-regler.

Ödesorden är många – även om tunga förhandlingar återstår.

Diskussionen om en modernisering av EU:s gamla upphovsrättsregler från tidigt 00-tal har präglats av mörka rubriker om att förstöra internet eller spiken i kistan för konstnärer och gammelmedia.

EU-kommissionen har förgäves försökt mana till lugn. På båda sidor har inläggen in i det sista varit drastiska.

Bland kritikerna finns nätaktivister och konsumentorganisationer, men också nätjättar som Google och Facebook.

"Nästa våg av föreslagna regler som EU-parlamentet överväger kommer antingen att tillåta mer nyskapande och tillväxt eller kväva det vibrerande fria nät som gjort att kreativitet, innovation och samarbete kan frodas", skriver María Sefidari Huici, ordförande för Wikimedia Foundation, i ett uttalande.

Bland anhängarna finns journalistförbund, nyhetsbyråer och upphovsrättsorganisationer som exempelvis svenska Stim.

"EU är en röst ifrån att säkra eller underminera dess värdefulla oberoende medier", skriver Europas samlade tidningsutgivare i ett annat uttalande.

Juridiskt finlir

Striden står främst om två paragrafer – 11 och 13 – som handlar om hur originalproducenten av exempelvis en nyhetsartikel ska kunna få ersättning när det länkas vidare till den och på vilket sätt sociala medier och plattformar redan på förhand ska kunna sätta stopp för att upphovsrättsskyddat material laddas upp.

Kritikerna har kallat det första för en "länkskatt" och befarar att alltför hårda krav på det sistnämnda kommer att leda till behovet av uppladdningsfilter som i slutändan mest drabbar nätanvändarna.

Otaliga ändringsförslag har lagts för att komma till rätta med problemen. Mycket handlar om juridiskt finlir med val mellan ordalydelser som att skyldigheten ligger hos någon jämfört med att någon har skyldigheter.

Uppgörelse i vår?

Oavsett vad som sägs i dag är samtidigt slutresultatet långt ifrån klart. Såvida inte hela lagförslaget röstas ned vidtar nu kompromissförhandlingar med EU:s medlemsländer och EU-kommissionen. Därefter är förhoppningen att en slutlig uppgörelse ska kunna godkännas eller inte av EU:s ministerråd och EU-parlamentet senast i början av nästa år.

Det ger i sin tur ytterligare chans att slipa bort det som inte gillas.

– Jag skulle vilja varna för övertoner i beskrivningen av hur jävligt det skulle bli. Det kan vara jäkligt dåligt – men det behöver inte betyda slutet för nätet, säger svenske EU-parlamentsledamoten Christofer Fjellner (M).
 

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Moderater i kamp mot flyktingungdomar

När samhället påstår att du har en annan ålder än du uppger riskerar du att bli polisanmäld av kommunpolitiker. Det är erfarenheten som sjutton flyktingungdomar i Skurups kommun gjort. Nu har tre personer polisanmält kommunledningen för falsk angivelse.

Konflikter bromsar klimatarbetet i Afrika

Den afrikanska kontinenten har stora behov av gröna investeringar som kan minska utsläppen och motverka klimatförändringarnas effekter. Men instabilitet, väpnade konflikter och byråkrati förhindrar investeringarna i många länder. 

Björklund: Läs historia, Åkesson!

Liberalernas ledare Jan Björklund sjöng de liberala värdenas lovsång i sitt Almedalstal och angrep SD- ledaren.

–Jimmie Åkesson, gå hem och läs historia!

© 2024 Fria.Nu