De dominerar vapenhandeln – och sitter i FN:s säkerhetsråd
Nya siffror visar att vapenhandeln i världen fortsätter att öka. Och de som exporterar mest är länderna som samtidigt har permanenta platser i FN:s säkerhetsråd.
Handeln med konventionella vapen har ökat stadigt sedan 2003 och under femårsperioden 2013–2017 var volymen 10 procent högre än 2008–2012. Detta visar en ny rapport från fredsforskningsinstitutet Sipri.
Världens fem ledande vapenexportörer stod tillsammans bakom 74 procent av den samlade vapenexporten under de senaste fem åren. Vid sidan av de fyra permanenta medlemmarna i säkerhetsrådet – USA, Ryssland, Frankrike och Kina, ingår även Tyskland på topp-fem-listan.
Även Storbritannien, som är den femte permanenta medlemmen av FN:s säkerhetsråd, har en omfattande vapenexport och landet slöt alldeles nyligen ett avtal värt många miljarder gällande stridsflygplan till Saudiarabien.
En FN-diplomat som inte vill bli citerad med namn säger syrligt till IPS:
– Alla fem permanenta medlemmar av säkerhetsrådet predikar doktrinen om fredlig samexistens och om behovet av nedrustning – samtidigt som de inte har några problem med att sälja dödliga vapen till krigszoner.
Enligt Sipri har de länder i Mellanöstern som är mest plågade av konflikter mer än fördubblat sina inköp av vapen under de senaste tio åren.
Dit hör det långa kriget i Syrien, där många av de stridande grupperna är beväpnade med vapen tillverkade i USA, Ryssland eller Iran. En annan långvarig konflikt är den som pågår i Jemen, där saudiska styrkor strider med USA-tillverkade vapen.
Pieter Wezeman, forskare vid Sipris avdelning för militärutgifter, påpekar att de utbredda konflikterna i Mellanöstern tillsammans med en oro för brott mot mänskliga rättigheter har lett till en politisk debatt i Västeuropa och Nordamerika om att begränsa vapenhandeln till regionen.
– Samtidigt ligger USA tillsammans med europeiska länder bakom den största vapenexporten till Mellanöstern, och i stort sett alla vapen som importeras av Saudiarabien, säger han.
De konflikter som pågår i länder som Jemen, Syrien, Libyen, och flera andra länder i regionen, tillsammans med den utbredda uppfattningen att ett starkt försvar är viktigt, är de främsta orsakerna till den stora efterfrågan på vapen, säger Pieter Wezeman.
Han understryker att flera konflikter är intimt sammankopplade med att flera av länderna – i synnerhet Saudiarabien, Förenade arabemiraten, Iran, Qatar och Turkiet – alla har ambitionen att stärka sina positioner som regionala stormakter.
– De snabbt ökande vapeninköpen som görs av flera länder i regionen riskerar att leda till en regional kapprustning, säger Pieter Wezeman.
Han menar att de vapenexporterande länderna har visat få tecken på att försöka kyla ned spänningarna i regionen. I stället har den intensiva marknadsföringen av vapen fortsatt.
Natalie J. Goldring, expert på säkerhetsfrågor och verksam vid Georgetown-universitetet i USA, gör en dyster analys av innehållet i den nya studien.
– De nya data som presenteras av Sipri representerar goda nyheter för vapenhandlare och dåliga nyheter för oss andra, säger hon.
Studien visar att USA är världens största vapenleverantör, följt av Ryssland. De amerikanska vapentillverkarna stod bakom mer än en tredjedel av det totala värdet av de konventionella vapen som exporterades i världen under perioden mellan 2013 och 2017.
Natalie J. Goldring påpekar att den utvecklingen sannolikt kommer att fortsätta under Donald Trumps ledning.
– Det är uppenbart att president Trump tyvärr kommer att fortsätta på samma linje som tidigare administrationer – med svaga kontroller av den amerikanska vapenexporten. I stället
för att beakta de faror som kommer med svagt reglerade vapenaffärer ser han bara dollartecknen, säger hon.
Den nya studien visar samtidigt att Indien var det land som importerade mest vapen under perioden, då landet stod bakom tolv procent av importen. På andra plats kom Saudiarabien, vars vapenimport enligt Sipri ökade drastiskt jämfört med den föregående femårsperioden.