Sao-Mai Dau

Fördjupning


Sao Mai Dau
  • Enligt det nya militära EU-samarbetet, PESCO, ska medlemsländerna tillsammans finansiera och samordna utvecklingen av försvarsmateriel och internationella interventioner.
  • Förra veckan uttryckte den svenska regeringen sitt stöd för det nya militära samarbetsavtalet tillsammans med 22 andra EU-länder.
Fria Tidningen

Sverige med på EU:s upprustning

Regeringen vill att Sverige går med i ett nytt försvarssamarbete med EU. Kritiker menar att regeringen går försvarsindustrins ärende och varnar för att Sverige tar ytterligare ett steg bort från alliansfrihet.

Carl Schlyter (MP) är taggad. Han är en av få politiker från regeringspartierna som är öppet kritisk mot PESCO, ett nytt försvarssamarbete inom EU, och när Fria Tidningen får en pratstund med honom har han precis hållit ett anförande om det i en riksdagsdebatt.

– Hela syftet med det här initiativet är att rädda den europeiska försvarsindustrin och deras orderingångar. Industrin tycker att det är bra på alla sätt. Men det är dåligt för mänskligheten, säger han.

Det var i måndags förra veckan som den svenska regeringen, tillsammans med representanter för 22 andra EU-länder, uttalade sitt stöd för det nya samarbetsavtalet.

– Det är ett historiskt steg som tillåter EU att gå mot en djupare integration på försvarsområdet, sade EU-rådets ordförande Donald Tusk om uppgörelsen.

Enligt avtalet ska parterna bland annat bidra finansiellt till utvecklingen av EU:s försvarsförmåga och delta i gemensamma projekt för att utveckla försvarsmateriel och internationella insatsstyrkor. I december hoppas man ha alla detaljer klara för ett slutligt godkännande.

Journalisten Ylva Nilsson har bevakat EU-frågor sedan slutet på 1980-talet. Hon menar att den svenska regeringen länge försökt bromsa avtalet som drivits på av Tyskland och Frankrike, båda två länder med starka försvarsindustriella intressen. Regeringens plötsliga vändning i frågan i slutet av processen överraskade henne.

– Så vitt jag förstår har industrin uppvaktat Stefan Löfven och förklarat att det finns stora affärsmöjligheter i det här samarbetet. Tydligen har de klargjort att det finns mycket pengar att hämta och att vi inte kan ställa oss utanför.

Det ekonomiska intresset verkar väga tungt även för oppositionen. SD och V har visserligen tydligt markerat mot svensk inblandning i ett fördjupat försvarssamarbete inom EU; SD vill inte se någon överstatlighet och V vänder sig framför allt mot ökad militarisering.

Allianspartierna ställer sig dock positiva till möjligheterna det kan ge industrin. I ett gemensamt utlåtande från utrikesutskottet ger de sitt stöd till avtalet men understryker att också mindre länder ska kunna ge sig in i leken. Samarbetet ska inte utformas ”så att den svenska försvarsindustrin missgynnas till förmån för till exempel de stora medlemsländernas försvarsindustrier” skriver de.

Men enligt utrikesminister Margot Wallström (S) handlar samarbetet inte primärt om att stärka försvarsindustrin.

”PESCO är främst ett säkerhets- och försvarspolitiskt samarbete, som kan bidra till att stärka såväl EU:s gemensamma säkerhets- och försvarspolitik som dess sammanhållning. Att EU får en mer gemensam säkerhetspolitik är också det viktigaste skälet till Sveriges deltagande,” skriver hon i ett mejl till Fria Tidningen.

Kritiken mot PESCO sträcker sig dock längre än till de inblandade ekonomiska intressena. Hur väl samarbetet överensstämmer med den svenska alliansfriheten är även det en laddad fråga.

Enligt Margot Wallström finns det ingen krock:

”PESCO är ett mellanstatligt samarbete och fullt förenligt med vår militära alliansfrihet, som inte påverkas på något sätt,” skriver hon.

Men Carl Schlyter menar att det är ett sätt att tänja på begreppet alliansfrihet.

– Om vi har ett bindande försvarssamarbete med andra länder, där det ingår att göra gemensamma inköp, internationella insatser och där man samarbetar kring vilka styrkor man ska ha – då spelar det inte så stor roll om vi påstår oss vara alliansfria om resten av världen uppfattar oss som en del av samma maktfaktor.

Han ser ingen anledning för Sverige att gå med i samarbetet.

– Varför ska vi det? Vår styrka är att undvika att andra länder hamnar i krig genom civila och diplomatiska insatser och genom att vara en neutral plats där konflikter kan lösas.

Carl Schlyter är även kritisk till kravet att de länder som deltar regelbundet ska öka sina försvarsutgifter. Dessutom föreslås 20 procent av varje medlemslands försvarsbudget gå till samarbetet, och två procent till forskning och teknologiutveckling.

Men trots att avtalet just nu ser ut att innebära det motsatta menar Margot Wallström att PESCO inte kommer att leda till ökade utgifter för Sverige. Dessutom kommer försvarsanslagets utveckling även fortsättningsvis att vara riksdagens beslut, skriver hon till Fria Tidningen.

För regeringens del är nästa steg i processen att presentera en proposition för debatt i riksdagen. Ylva Nilsson tror inte att det slutgiltiga avtalet rent juridiskt kommer att nagga på medlemsländernas suveränitet. Men de politiska åtagandena som skrivs in lär bli så långtgående att det inte går att se någon större skillnad.

Som militärt samarbetsavtal är PESCO något nytt inom EU, säger hon.

– Det är intensivare, betydligt konkretare och kommer att kopplas till EU:s starkaste sidor, att samordna och organisera. När byråkraterna sätter sin kompetens i rörelse händer det saker, det har vi sett på område efter område. Kugghjulen snurrar igång och växer sig väldigt starka.

Fakta: 

PESCO – ett nytt militärt samarbete inom EU

Står för ”Permanent structured cooperation” – ”Permanent strukturerat samarbete”.

Avtalet består av två huvuddelar: en som handlar om att satsa resurser på forskning och utveckling av försvarsmateriel och en som innebär att medlemsländerna måste delta i minst ett gemensamt projekt på området. Projekten är ännu inte beslutade om, så därför är det fortfarande oklart om tyngdpunkten ska ligga på materielsamarbete eller att utveckla EU:s internationella interventioner.

Alla medlemsstater förutom Danmark, Malta, Irland, Portugal och Storbritannien har ställt sigbakom avtalet. Danmark har vissa undantag för militärt samarbete inom EU och Storbritannien avstår eftersom de drar sig ur unionen.

Avtalet förväntas vara klart i december.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Uthålliga kooperativ

Nya siffror visar att kooperativ klarar sig bättre än andra företagsformer.

Fria Tidningen

© 2024 Fria.Nu