Boplats.se, Göteborgs sajt för bostadsförmedling, ska omorganiseras eftersom den inte har fungerat som en bostadsförmedling, utan snarare som en bostadsmarknad då flera privata hyresvärdar inte förmedlat sina bostäder efter de sökandes kötid. Men eftersom Boplats tar ut en årlig avgift om 100 kronor från de registrerade har kommunen kommit fram till att den nuvarande sajten är olaglig, samtliga bostäder måste förmedlas efter kötid. Kommunen väntas därför återta hela driften av Boplats.

– Det här den bästa modellen och vi har väntat på kommunaliseringen i flera år, säger Christian Larsson, medlem i Vänsterpartiet och styrelseordförande i Boplats.

Rikard Ljunggren är näringspolitisk ansvarig i Fastighetsägarna Göteborg, samt vice ordförande i Boplats styrelse, han säger att kravet på att förhålla sig till enbart kötid inte ses som positivt bland organisationens medlemmar, de privata hyresvärdarna. I en undersökning frågade Fastighetsägarna alla sina medlemmar som i dag använder Boplats om de vill stanna på sajten även om de skulle vara tvungna att förhålla sig till kötid. 85 hyresvärdar svarade på undersökningen och 78 uppgav att de i så fall helt eller delvis skulle sluta använda Boplats, alltså nio av tio. I dag är det ungefär 90 privata hyresvärdar som använder Boplats.

– Många vill kunna ställa krav på hushållsstorlek, betalningsförmåga eller typ av inkomst. Att man har lång kötid gör inte att man blir den bästa hyresgästen, säger han.

Beslut ska fattas i kommunfullmäktige men eftersom sajten i dag är olaglig är det mycket som talar för att omorganiseringen kommer att gå igenom. Det innebär att krav på kötid blir ett faktum och Fastighetsägarna utgår därmed från att majoriteten av de privata lägenheterna kommer att förmedlas någon annanstans. Kommunfullmäktige sammanträder nästa gång 23 november.

En av de största privata hyresvärdarna i Göteborg är Stena Fastigheter, de vill dock inte svara på några frågor angående Boplats utan hänvisar till Fastighetsägarna. Även Wallenstam är en av Göteborgs större privata hyresvärdar med ungefär 3 500 lägenheter som annonseras på Boplats. De har ännu inte tagit beslut i frågan om de ska lämna Boplats eller ej, utan inväntar beslut i kommunfullmäktige. Anders Hellgård är förvaltningschef på Wallenstam och menar att Boplats är ett bra organ, men han ser vissa problem med de kommande reglerna.

– Det finns helt klart både för och nackdelar med kötid, det utestänger vissa människor som inte haft möjlighet att stå i kö, säger han.

Socialdemokraterna och Alliansen fattade även ett tilläggsbeslut om att sälja källkoden till Boplats hemsida till de privata aktörerna, något som Christian Larsson och Vänsterpartiet är kritiska till. Även här ska kommunfullmäktige fatta beslut innan något går igenom.

– Plattformen är marknadsledande och den har varit dyr att ta fram, vi har haft omkostnader på ungefär 30 miljoner under fem år som kommunen och de bostadssökande betalat mest av. Ingen hyresvärd hade valt att skapa en liknande plattform själv och det blir väldigt lätt för privata värdar att flytta sig bort från Boplats, säger han.

Fastighetsägarna argumenterade för att man skulle få möjligheten att köpa loss källkoden, bland annat eftersom de också lagt ner resurser på att utveckla sajten. Men om man i slutändan köper någon källkod vet inte Rikard Ljunggren.

– Vi kommer inte avråda någon från att använda Boplats, men eftersom det uppenbarligen finns ett behov av en annan marknadsplats så kommer vi att försöka tillgodose det behovet. Kanske är det bra för Boplats att få lite konkurrens, då blir de kanske ännu vassare, säger Rikard Ljunggren.

Undersökningen som visade att nio av tio privata hyresvärdar ville lämna Boplats tyder på ett starkt motstånd att förhålla sig till kötid. Enligt Rikard Ljunggren finns det många anledningar.

– Om en person verkligen behöver en bostad och sannolikt kommer att bo kvar länge vill våra medlemmar oftast inte vara bundna till kötid. Frågan om kvarboende är överordnad vem som stått längst i kö, säger han.

Men enligt Christian Larsson kan det även handla om helt andra faktorer. Fram till 2007 kunde även de kommunala värdarna välja hyresgäst på andra grunder än kötid. Statistik från Göteborgs stad visade då att Majorna-Linné, där allmännyttan har många attraktiva och billiga hyresrätter, var den stadsdel där andelen skolelever som talade ett annat modersmål än svenska hemma var lägst.

– Hyresvärdarna menade bland annat att människor med utländsk bakgrund hellre bodde i andra delar av staden och inte hade samma preferenser som många andra, säger han.

Men när hyresvärdarna började förhålla sig till kötid förändrades situationen och andelen med annat modersmål än svenska ökade.

– Jag är helt övertygad om att den här typen av diskriminering fortfarande förekommer på bostadsmarknaden. Men det kommer inte gå att bevisa om man inte ställer krav från början, därför är kötid bra, säger han.