Krönika


Kalle Karlsson
  • I Göteborg har experimentet med lokalvalutan majorer fått folk att börja reflektera kring ekonomi, skriver Kalle Karlsson.
Fria Tidningen

Majorer – ett socioekologiskt experiment

I Göteborgsstadsdelen Majorna har ett experiment pågått under en tid. Den lokala valutan majorer har varit i cirkulation för att få folk att börja reflektera kring ekonomi och närsamhället, skriver Kalle Karlsson.

Vad är det de flesta av oss använder flera gånger varje dag, men som ingen riktigt kan förklara hur det fungerar? Är det SMHI:s väderlekstjänst, Västtrafik-appen, eller SVT:s programtablå? De nyss nämnda kanske är goda kandidater för topp hundra på listan över mystiska fenomen, men på toppen av pallen tronar pengar. Be gärna någon i din närhet att försöka förklara vad pengar egentligen är och hur de fungerar. Det är allt annat än enkelt.

För att krångla till det ytterligare introducerades en helt ny komplementär valuta i Göteborg – majorer. I stadsdelen Majorna har invånarna under september månad kunnat använda sig av en komplementär valuta med ett strikt begränsat användningsutrymme. Tjugotalet lokala näringsidkare har accepterat de 20 000 cirkulerande majorerna som betalningsmedel. Dessa har i sin tur backats upp av 20 000 svenska kronor. Det huvudsakliga syftet har varit att påbörja en diskussion om vad pengar är och, framför allt, hur vi kan utforma dem för att de ska stärka ett ekologiskt, socialt, ekonomiskt och kulturellt hållbart lokalsamhälle.

För även om det tveklöst är så att konventionella pengar vinner när det gäller användbarhet, så är det också detta som är en del av problemet. Svenska kronor stannar i väldigt liten grad kvar i lokalsamhället. En undersökning gjord av Hela Sverige ska leva, visade att av varje använd hundralapp spenderades bara åtta kronor på lokala produkter och fyra på lokala tjänster. Resten sipprade ut ur lokalsamhället, rätt mot det globala kasinot. Det är visserligen gigantiska skillnader mellan Boden och Majorna, men det finns samtidigt flera gemensamma faktorer. Dessa är förmodligen också universella. Ytterst få ser positivt på ett samhälle där lokaler står tomma, där mötesplatserna är få, där det finns få arbetstillfällen och näringsidkare har svårt att gå runt. De flesta av oss föredrar att ha närhet till ett brett utbud av kaféer, restauranger, butiker och kultur.

Under testet med majorer har det pedagogiska syftet verkligen uppnåtts. Sällan har det diskuterats så mycket ekonomi på stadens gator. Majorerna har bjudit in till diskussion. Varför kan en till exempel inte stödja de lokala handlarna lika bra med svenska kronor? Är det bara positivt att den komplementära valutan cirkulerar lokalt? Kommer inte en dylik valuta drabbas av samma fenomen som de konventionella om den ökar i omfattning? Riskerar inte en lokalt avgränsad valuta att bli exkluderande?

Här blir våra svar att vi ännu inte vet, men att mycket tyder på att komplementära valutor sällan bidrar till ett mindre jämlikt eller hållbart samhälle. Snarare tvärt om. Den stora majoriteten har uppfattat majorerna som något positivt. Detta trots att de är mindre användbara än svenska kronor.

Världen har sedan industrialismens stapplande första steg förändrats radikalt. De konventionella valutorna har det inte. Kanske är det dags att ta några radikala omtag på valutafronten? Om vi tillsammans fortsätter att testa och tänka till, så bör det vara fullt möjligt att designa en valuta som underlättar omställningsarbetet för en mer jämlik och hållbar framtid.

ANNONSER

© 2024 Fria.Nu