Seluah Alsaati börjar skratta och vänder sig mot regissören Affe Ashkar.

– Jag glömde ju, ha ha, hur ska jag göra?

– Ta om bara, jag ville inte avbryta för du hade så bra flow.

Hon samlar snabbt ihop sig och backar några repliker. Det är första gången de kör ett genomdrag för publik, även om publiken nu bara råkar bestå av Stockholms Frias reporter. Inte din baby heter uppsättningen som Seluah Alsaati och Affe Ashkar repar i Stadsteaterns lokaler på Vällingby torg. Det är en rap- och teaterföreställning som ingår i Stadsteaterns satsning Stockholm berättar, och berättelsen är både Seluahs privata om ett destruktivt förhållande, men också många tjejers och kvinnors berättelse om mäns bristande respekt för deras kroppar.

När Affe Ashkar började jobba med Seluah Alsaati fick hon i princip fria händer, men han påpekade att han gillade hennes låt Min kropp är min, som släpptes förra året.

– Det där är ett vanligt återkommande tema för mig, säger Seluah, och jag tror för alla tjejer i den här världen. Alla tjejer kan på något sätt relatera till att man inte alltid bemöts med respekt från män, oavsett om det är i offentliga sammanhang eller i ens eget hem, där man kanske är som mest sårbar. Tjejer som blir utsatta känner ofta stor skuld och skam, så de berättar inte, kanske inte ens för sina tjejkompisar. Men det är viktigt att man gör det, för då tar man bort skulden och skammen från sig själv och lägger den på förövaren, och man börjar prata om det som ett samhällsproblem.

Inte din baby är Seluah Alsaatis scendebut, och också som musiker är hon färsk.

– Jag är väldigt naiv, jag tror att jag kan göra allting. När jag fyllde 30 fick jag en kris, jag och barnens pappa separerade, jag sa upp mig från mitt jobb, och tänkte att det hade varit fett nice att hålla på med musik i sitt liv. Då sa den här onda personen i mig, du kunde kanske kommit på det för 15 år sedan? Men den goda rösten i mig vann ändå, så på kvällarna när mina barn hade somnat satte jag mig i köket, tog upp ett skönt beat och började skriva.

Seluah skickade låtar till sina kompisar som inte skrädde orden utan sa, du kan ju inte ens hålla takten.

– Jag bara, vad är takt för nåt?! Jag hade aldrig hållit på med musik, men jag är manisk, om jag gör någonting så gör jag det till hundra procent. Ett och halvt år senare släppte jag låten Min kropp är min.

Nu är den och andra låtar en integrerad del av föreställningen, som kommer att spelas på Stadsteatern i Vällingby, på Lava på Kulturhuset och på fritidsgårdar. Ungdomar från 15 år är den uttalade målgruppen, men Seluah Alsaati tycker att alla kan se den och ta till sig av storyn.

– Jag hoppas att de som är yngre inte känner igen sig så mycket, men jag tror inte man ska underskatta vad ungdomar är med om. Och då tror jag att det är bra att de kan se en föreställning där hon som verkade så stark på scenen, även hon levde med den här personen, och lyckades lämna honom. Och de äldre i publiken kommer ju ha sina tidigare personer att relatera till.

I Inte din baby gestaltar Seluah Alsaati sig själv och sina möten med olika män, men framför allt förhållandet med Nabil.

– Jag blev ju så förälskad i honom, och förälskelse är det största giftet. Jag såg bara ett glitter framför honom, och jag ursäktade allting.

Nabils svartsjuka och misstänksamhet förvandlar Seluah från en tjej med tydliga krav på relationer till en vaksam och orolig person som anpassar sig efter pojkvännens nycker. Hon är besviken över att han så sällan ställer frågor till henne, men så kallar han henne ”min panda” och är idel glitter igen.

– De här personerna som manipulerar är väldigt charmiga, hela poängen är också att de får en att tvivla på sig själv, ”om jag bara är snällare”. Men jag märkte att oavsett hur mycket jag försökte anpassa mig så gick det inte. Och första gången jag sa ifrån tog det slut. Jag menar, driver du med mig? Första gången!

Hade du tveksamheter inför att vara så utlämnande?

– Jag skrev ju manuset medan jag var ihop med honom, och i början smög jag kanske bara in ett litet kapitel. Men efter att det tog slut gjorde jag om allting och lät honom bli hela historien. För det var först när jag sa till mina vänner, yalla, jag ska skriva hela pjäsen om honom, då sa de, nu känner vi igen Seluah! Då kände jag, okej, skönt, är det så här jag brukar vara? Men jag vet inte riktigt hur jag ska göra om han plötsligt sitter där i publiken.

– Du är ju konstnär, inflikar Affe Ashkar. Om han tar åt sig är upp till honom. Det är säkert andra som tar åt sig också. Nej, du gör din grej, punkt slut. Vet du hur många låtar det finns där ute som handlar om någon?

Inte din baby har premiär den 23 oktober.