• Sabina Wärme ser textskrivandet som ett sätt att bearbeta saker, att "skriva sig ur någonting".
Stockholms Fria

Från det politiska till det personliga

Stockholms fria pratar med Sabina
Wärme om att skriva texter om jobbiga, personliga ämnen och diskuterar myten om den lidande konstnären.

De brukar säga det är bättre att

känna allt

än att känna ingenting alls

men den här hösten kommer döda mig.

These Heavy Clouds singelsläpp från i höstas är hjärtskärande vacker. Resignationen i texten kombineras med svindlande harmonier och tunga beats som du trots mörkret inte kan låta bli att känna dig upprymd av. Sabina Wärme har tidigare gjort sig känd som ena halvan i Systraskap; senast släppte duon EP:n To-do-list, ett musikaliskt manifest för politisk förändring. Med soloprojektet These Heavy Clouds prövar Sabina Wärme nya vägar och anvhandlar framför allt det personliga, samtidigt som hon experimenterar med det sceniska framförandet.

– Jag har har tänkt i flera år att jag skulle vilja göra något sådant här. När jag startade kändes det väldigt kul att gå tillbaka och göra något som kändes mer teatraliskt. Jag var väldigt inspirerad av musikal och musikteater när jag var yngre.

Hon beskriver livefamträdandet, som hade premiär i Malmö i början av sommaren, som ett slags performance, men i en väldigt obestämd genre. Låtarna varvas med en monolog, allt mot bakgrund av projektioner och olika typer av ljusinstallationer. Konceptet bygger på debut-EP:n Jag var molnen som släpptes den 31 maj och innehåller fyra låtar, som alla tycks beröra ett plågsamt uppbrott.

Vill du gärna förklara dina låtar eller tycker du att de får tala för sig själva?

– Jag kan tycka att det är svårt, för att vissa saker är så personliga att det känns svårt att förklara vad det handlar om helt. Och om jag mår dåligt till exempel så tycker jag att det är skönt att kunna lyssna på musik som jag kan relatera till, att kunna lägga in min egen historia i någon annans låt. Så jag vill att andra ska kunna ha den möjligheten att göra det också, att de som lyssnar på mina låtar ska kunna ta in sitt eget.

Fyller det en funktion för dig att skriva om jobbiga saker?

– Ja, det tycker jag att det gör. Jag tycker det känns jättemycket som ett sätt att bearbeta saker, att skriva sig ur någonting. Det kanske också är det som på ett sätt gör att det är svårt att prata om det nu, för att jag har ju liksom skrivit mig ur det, och kanske fyllt låtarna med nya innebörder.

Sabina Wärme beskriver det som att de svåra sakerna blir till en komprimerad liten boll, som hon kan gå in i när hon behöver.

– Jag tycker att det är ganska lätt att plocka fram känslor som ångest och sorg när jag skriver. Kanske är det så att om jag tillåter mig att må väldigt dåligt koncentrerat, eller uttrycka det väldigt koncentrerat, så behöver det inte vara smärta överallt hela tiden.

Vi kommer osökt in på frågan om det är så att lidande skapar bättre konst. Sabina Wärme är ändå skeptisk.

– Jag kan processa det till något konstruktivt. Men jag känner nog inte så mycket att jag sitter och väntar på inspiration, att det inte går att skriva om jag inte känner något intuitivt. Jag väljer att gå in i ett tema eller bara bestämmer att nu ska jag skriva en låt. Jag måste inte känna att jag är arg för att skriva en arg låt. Å andra sidan kan jag lyssna på andra människors musik där vissa saker känns så raka och ärliga, som att det verkligen var en låt eller ett konstverk som behövde göras av en eller annan anledning.

Jag var molnen kommer att få sin fortsättning, nya låtar finns redan nu med i liveshowen.

– Jag har försökt samla lite andra teman på de nya låtarna. Det blir på något sätt en berättelse i sin helhet. Det är inte lika mycket sorg i dem, utan min tanke är, vad hände sen? Eller vad vill jag ska hända sen. Det blir lite gladare tror jag.

These Heavy Clouds spelar på klubben Paradiso på Turteatern i Kärrtorp den 4 augusti.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

© 2024 Fria.Nu