Bland de myllrande förorterna till Bangalore hittar man Bhuvanagiri där gatorna kantas av oansenliga grönsaksbodar, bagerier, någon enstaka pub och det ser absolut inte ut som en högborg för barnboksutgivning. Men här ligger Pratham Books charmiga kontor.

På sistone har jag hört mycket om dem. Dels nominerades de till världens största barnlitteraturpris, Astrid Lindgren Memorial Award, och tycks ha varit så nära att vinna att två jurymedlemmar flög från Sverige för att göra ett (ytterst konfidentiellt) studiebesök på förlaget – och i april erhöll de en förnämlig summa på 3,6 miljoner dollar från Google.org, sökmotortjänstens gren för att stödja innovativt ideellt arbete för att förbättra världen med hjälp av teknologi.

Bidraget från Google fick de för att vidareutveckla sin banbrytande opensource-plattform StoryWeaver. För närvarande publicerar de på sin digitala plattform gratis barnböcker på 67 språk som hittills lästs omkring en miljon gånger – och inte bara av indiska barn.

När jag loggade in hittade jag en överraskande kul översättning av en indisk berättelse till svenska om en tjock kung med en smal hund. Naturligtvis blev jag nyfiken och tog en rickshaw till Bhuvanagiri för att reda ut huruvida deras slogan ”en bok i var barns hand” och planerna på att nå ut till hundratals miljoner barn alls är realistiska.

Jag märker med ens att deras verksamhet drivs effektivt och utan vinstsyfte av hårt arbetande, kompetent personal. I foajén hänger böcker från taket över ett par skrivbord där medarbetare hanterar översättningar, formgivning och kundrelationer. I den intilliggande salen sitter redaktörer och marknadsförare hopträngda vid varsina datorer.

Slutligen hamnar jag i ett konferensrum med spralligt gulmålade väggar, dekorerade med ord från olika indiska språk, där förlagsordföranden Suzanne Singh, Ashok Kamath, en av grundarna, och förläggarna Purvi Shah, Yamini Vijayan, Bijal Vachharajani och Mala Kumar sitter kring konferensbordet.

Man blir lätt konfys när så många pratar samtidigt, men jag gör mitt bästa för att hänga med i svängarna. Ashok Kamath berättar om hur han startade förlaget 2004 tillsammans med några likasinnade:

– Många av oss jobbade redan ideellt för att främja läskunnighet bland barn från de nedersta samhällsskikten, men vi märkte att det saknades böcker som kunde säljas så billigt som för två rupier.

För att lösa problemet satsade de på ultrabillig utgivning av färgglada ”berättelsekort” på A4- eller A3-ark av slitstarkt papper som gick att vika ihop till en sorts bilderbok. I dag, tretton år senare, kostar dessa 4 rupier på grund av inflationen, men det motsvarar fortfarande bara 50 öre i svenska pengar. Sådana ”berättelsekort” har till exempel köpts in av 70 000 förskolor i den fattiga indiska delstaten Bihar.

– Våra författare och illustratörer ställer också upp billigt eftersom de tror på oss. För det andra så bestämde vi oss för att satsa på många olika språk i hopp om att det skulle resultera i högre försäljning, säger Ashok Kamath.

I dag ger de ut en miljon tryckta böcker per år och erbjuder 3 100 nedladdningsbara gratistitlar via StoryWeaver. Medan de i första hand säljer till organisationer som distribuerar vidare, har de också en donationswebbsida där privatpersoner kan sponsra böcker till skolor som inte har råd att köpa dem. Snittpriset på deras dyrare ”riktiga” böcker är fem kronor, så om någon donerar 200 kronor kan en skolklass få 40 sådana eller en skola 400 ”berättelsekort”.

De beräknar att varje bok läses i snitt sju gånger, vilket innebär att en miljon ex motsvarar sju miljoner läsare. Barn som inte har något barnboksbibliotek i närheten kan helt enkelt surfa till StoryWeaver och läsa gratis på webb-biblioteket som för närvarande har över 100 000 användare.

Suzanne Singh förklarar:

– I och med att vi har en såpass tydlig målsättning så tvekar vi aldrig. Vi kan inte säga att nej, vi tänker inte ge ut böcker på ett visst språk eftersom vi saknar distribution på det språket, utan istället försöker vi tänka ut hur böckerna kan nå barnen ändå. Vår attityd är kanske annorlunda jämfört med traditionella förläggare i och med att de flesta av oss saknade branschbakgrund när vi började jobba här, så vi visste inte vad man inte kunde göra. Utan vi gjorde helt enkelt vad som krävdes för att uppnå vårt mål: En bok i var barns hand.

Att ta StoryWeaver till nästa nivå är vad Googlemiljonerna ska användas till: ett utökat sortiment på minst 20 000 titlar, bättre räckvidd och en off-line-version så att fler kan få tillgång – allt för att öka spridningen. Medarbetarna som suttit och lyssnat fram tills nu påpekar hur viktigt det är för barn att få läsa berättelser som öppnar ett fönster mot världen och ger dem visioner. För att illustrera vad de pratar om nämner de en högläsningsstund i Rajasthan, om en kvinnlig pilot. En flicka sa: ”Fröken, jag visste inte att flickor också kan flyga!”.

Pratham Books fokuserar på att ge ut just sådan inspirerande läsning för yngre barn och menar att det råder brist på enkla, intresseväckande böcker om vetenskap och speciellt miljöfrågor vilket de också anstränger sig för att råda bot på.

”Det är fantastiskt kul att ge ut böcker för barn”, säger redaktörerna mer eller mindre enstämmigt. ”Barn slukar allt vi erbjuder dem så länge det är bra berättelser.”

För att lösa distributionsproblemen berättar digitaliseringsansvariga Purvi Shah att hon just nu jobbar med att utveckla korta 8-sidiga böcker för mobiltelefoner. Vilket innebär att barn som bor långt från en bokhandel, men vars föräldrar har en telefon, kan läsa gratis.

– Vi gör vårt bästa för att få ut böckerna, oavsett vad som krävs, säger hon.

Innan jag ger mig av demonstrerar Yamini Vijayan deras StoryWeaver-plattform som hon är förläggare för. Hon beställer text och bilder från etablerade författare och illustratörer på diverse språk, men böcker skrivs också av plattformens användargrupp. Eftersom vem som helst kan delta samlar plattformen språkentusiaster som översätter gratis så att barn kan hitta något kul att läsa på sina hemspråk. Plattformen täcker samtliga större indiska språk från assamesiska till tamil, men också marginella stamfolksspråk som santali, samt även engelska och icke-indiska språk som till exempel kurdiska. Och svenska förstås.