Tre veckor har gått sedan den där torsdagsmorgonen då en ung man sköts till döds utanför Lövgärdesskolan. En stadsdel i sorg manade till handling och några dagar efter tågade hundratals från Angereds centrum till Lövgärdet med budskap om att lägga ner vapnen.

– Det var en jättefin manifestation, både för familjen och för invånarna i Angered. Men det räcker inte att vi i Angered samlas och ger varandra styrka och sedan blir det vardag efter en vecka, säger Hoda Selim som är initiativtagare till nästa manifestation.

Planen är att denna gång samla människor från hela Göteborg på Götaplatsen på måndag. Men manifestationen är bara den kortsiktiga planen. Ett nätverk av föreningar och organisationer från hela Göteborg som tillsammans ska arbeta mot våldet och för ökad trygghet i staden är den långsiktiga.

– På första mötet kom ungefär 60 personer som representerade över 40 föreningar. Det som var så starkt var att många som satt där mer eller mindre sa att de var där som privatperson och göteborgare. Det var inte viktigt vilken organisation man kom ifrån och det var inspirerande, säger Karwan Faraj som också är engagerad i nätverket.

I skrivande stund har runt 55 olika föreningar ställt sig bakom nätverket och måndagens manifestation, men inbjudan ligger ute och de hoppas att fler ska ansluta sig. Uppslutningen har egentligen inte förvånat varken Hoda eller Karwan. Folk har tröttnat på våldet för länge sedan.

– Jag vet att krafterna finns i vår stad. Det finns en grej att vara göteborgare och stå för annat än våld, knark, misär och utanförskap. Hoppet lever i vår stad men det behöver väckas ibland, säger Karwan Faraj.

Hoda Selim håller med:

– Vissa kanske tänker att det inte händer i mitt bostadsområde, det berör inte mig. Men för tio år sedan trodde man aldrig att det skulle eskalera så här. Det här handlar om att börja arbeta på ett annorlunda sätt för att kunna rädda framtiden. Vem vet hur det ser ut om tio år till annars?

Vägen mot att stoppa våldet är egentligen lika enkel som komplicerad. Civilsamhället måste ta ansvar med hjälp av politikerna som sitter på resurserna. Det handlar både om att verka förebyggande, om att som civilsamhälle erbjuda alternativ innan det är för sent men också om att ställa upp när det väl behövs.

– Det är först när vi går ut och tar ställning mot våldet och den organiserade brottsligheten som vi kan börja kräva att folk ska vittna. Hela civilsamhället måste stå bakom dem som ska gå till en rättegång och peka ut vem som sköt, säger Karwan Faraj.

När det gäller det förebyggande arbetet tror de båda på inflytande från dem som faktiskt bor i stadsdelen, och på att använda sig av invånarna istället för tillfälliga projekt med projektledare som bara pendlar till ett av stadens ytterområden under arbetstid. Både Hoda och Karwan vittnar om ett föreningsliv som går på knäna, om två tränare som tillsammans sköter sex-sju fotbollslag på ideell basis och om alla eldsjälar som efter sin vanliga arbetstid möter ungdomarna. De behöver stöd.

– Förutom att det handlar om våldet handlar det om rättvisa i vår stad, det handlar om framtidstro. Folk ska inte behöva dö tio år tidigare för att man är född i en viss stadsdel, säger Karwan Faraj.

Än så länge är ramarna ganska lösa för nätverket – det har inget namn och det finns fortfarande tid att ansluta sig och påverka dess riktning. Politiker ska bjudas in för att ta del av nätverkets tankar och idéer, och förhoppningen är självklart att kunna vara med och påverka deras beslut. Men just nu ligger fokus på måndagens manifestation och att så många som möjligt ska sluta upp.

– Det är en fråga som berör oss alla, om inte i dag så kanske om fem år. Jag förväntar mig att alla tar sitt ansvar och vi måste stå kvar och inte bara försvinna efter en manifestation, säger Hoda Selim.