• Efter upptäckten att vissa fågelhonor parar sig med flera hanar på sidan om sin sociala partner var en av teorierna att de tvingades till parning. Studier har sedan visat att det finns honor som aktivt söker upp hanar, till exempel vitbukig blåsmyg.
  • Malin Ah-King är evolutionsbiolog och genusforskare.
  • Spermier beskrivs ofta som aktiva. De konkurrerar om att komma först till det passiva, väntande ägget. ”En vetenskaplig saga”, kallar antropologen Emily Martin det.
Fria Tidningen

Queerbiolog slår hål på myten om passiva honor

Malin Ah-King är trött på att naturvetenskapliga fakta framställs som objektiva och värdeneutrala. I själva verket påverkar föreställningen om kön och sexualitet all forskning på området, menar hon.

"Lina lämpade av sina barn i ett främmande hus för att hon inte orkade ta hand om dem själv!!

– Vad gulligt! Hon är allt en riktig gök-mamma!"

I serien ”Naturlig natur och djuriska djur” från albumet Einsteins fru drar Liv Strömqvists seriefigurer paralleller till djurbeteenden som människor helst inte vill förknippas med. De beteenden som människor tycker är bra anses vara naturliga, medan andra kallas för djuriska, menar hon. I seriefigurernas dialog blir jämförelserna absurda och visar hur vanskligt det är att rättfärdiga människors normer genom att härleda dem till andra djurs handlingar. Men att vi människor överför våra kulturella föreställningar på andra djur innebär dessutom att det är mycket vi missar.

Malin Ah-King är forskare vid Stockholms universitet. Hon är både zoolog och genusvetare och är kritisk till framställningen av naturvetenskapliga fakta som objektiva och värdeneutrala. ”Gudstricket” – som den amerikanska forskaren Donna Haraway har kallat tanken om att neutralt observera fenomen från ett ovanifrånperspektiv – går inte att använda, menar hon. Forskning blir snarare mer objektiv om de som utför den synliggör vilka perspektiv de bär med sig och hur de kan påverka resultaten.

– Genom att visa hur föreställningar påverkar hur vi ser på djur kan vi också motarbeta dem. Vid experiment kan vi till exempel fundera på vilka extra kontroller vi behöver om vi har med oss de här föreställningarna, säger Malin Ah-King.

Kulturella förförståelser av kön är till och med något forskare har burit med sig ända ner på cellnivå. Det menar antropologen Emily Martin som bland annat har undersökt hur bilden av romantisk kärlek har påverkat forskning om spermier och äggceller. Enligt henne beskrivs spermier i både studier och läroböcker som aktiva. De konkurrerar om att komma först till det passiva, väntande ägget som de sedan ska penetrera. ”En vetenskaplig saga”, kallar Emily Martin det. De här uppfattningarna innebar länge att hypoteser om att ägget också skulle kunna vara aktivt uteblev, menar Malin Ah-King. Men till följd av Emily Martins kritik har forskare jobbat med att försöka förstå äggets roll i befruktningen. Det har visat sig att spermier inte rör sig tillräckligt snabbt för att göra hål i ägget. Istället sker en interaktion mellan könscellerna. Molekyler i ägghöljet binder till receptorer i spermierna, som i sin tur släpper ut enzymer och bryter ner höljet.

– Nu beskrivs processen snarare som att de finner varandra och smälter samman, säger Malin Ah-King.

Som doktorand inom evolutionsbiologi tyckte Malin Ah-King själv först inte att genusfrågor var relevanta för hennes egen forskning, även om hon tyckte de var spännande i sig. Men så småningom växte intresset, blev fokus för hennes forskning och sedan dess har hon arbetat både på genusvetenskapliga och biologiska institutioner.

– Jag försöker både vara en kritisk röst i den samtida biologin och samarbeta med andra biologer. Det är ganska ovanligt med personer som går från naturvetenskap till genusvetenskap.

Malin Ah-King säger att hon stött på en del motstånd mot sin forskning bland andra biologer. Vissa är kritiska till det hon gör eller menar att de studier hon kritiserar bara utgör exempel på dålig forskning. Men hon säger att hon också får stöd från andra biologer och även samarbetar med många biologer.

Att söka pengar för tvärvetenskaplig forskning är däremot svårt eftersom utlysningar oftast sker inom de vetenskapliga områdena naturvetenskap eller samhällsvetenskap/humaniora, menar hon.

– Det är lätt att hamna mellan stolarna.

På senare tid har det skett ett skifte inom evolutionsbiologisk forskning om sexuell selektion, alltså den evolutionära teorin om könsskillnader. Från att framför allt ha fokuserat på hanar har allt fler forskare även börjat studera honor. Det är också temat för Malin Ah-Kings egen forskning just nu.

– Förändringen skedde någonstans mellan 1980 och 2000, även om det fanns drag av det tidigare också. Från att ha varit ovanligt har hela vetenskapssamhället börjat tycka att det är intressant att forska om honor. Jag vill få hela bilden av hur det går till när forskarvärlden ändrar sin syn, säger hon.

Genom sitt pågående projekt hoppas Malin Ah-King få en bild av hur olika faktorer som ny teori, nya upptäckter, feministisk kritik och tekniska innovationer har lett till skiftet i synen på honors betydelse inom detta forskningsfält. Hon tittar även på hur förhandlingar och gränsdragningar inom forskarsamhället påverkar detta. Till exempel har DNA-teknik gjort det möjligt att göra föräldraskapsanalyser. De har bland annat visat att merparten av fågelhonor parar sig med flera hanar, trots att de lever med en enda så kallad social partner, berättar Malin Ah-King. Innan testerna gick att göra hade forskare antagit att honorna bara parade sig med sin sociala partner. När de nya upptäckterna gjordes uppfattades honorna ändå som passiva – en av teorierna var därför att de tvingades till parning av hanarna. Men studier har sedan visat att det finns honor som aktivt söker upp hanar, säger Malin Ah-King.

Variationen av sexuella beteenden bland djur har på senare tid visat sig vara långt större än vad man tidigare trott. Evolutionsbiologi har länge bara fokuserat på reproduktion och hur gener förs vidare.

– Sexualitet som hamnar utanför heteronormen har inte uppmärksammats och observationer har inte publicerats. Man har inte försökt förstå det förrän ganska sent, säger Malin Ah-King.

År 1999 publicerade Bruce Bagemihl boken Biological Exuberance: Animal Homosexuality and Natural Diversity (vilket betyder ungefär: Biologisk ymnighet: djurs homosexualitet och naturliga mångfald). I den gick han igenom forskning om samkönad sexualitet bland hundratals djurarter och boken fick ett brett genomslag, berättar Malin Ah-King.

– Det var en stor överraskning bland de flesta biologer. Ingen hade tidigare visat hur utbrett det var. Det hamnar utanför den teoretiska ram som präglat evolutionsbiologin. Men nu pågår forskning som försöker förstå fenomenen.

Precis som hos människor är inte heller kön alltid något som är entydigt bland andra djur. Krokodilers ägg är till exempel inte könade från början, utan temperaturen under äggutvecklingen påverkar vilket kön individer får. Räkor byter kön under sin livstid. De kläcks som hanar och när de vuxit till en viss kroppsstorlek blir de honor och producerar ägg. Och det finns djur som producerar både spermier och ägg, berättar Malin Ah-King.

– Kön är med andra ord dynamiskt och kan påverkas av miljön. Det är något de flesta inte är så medvetna om.

Fakta: 

Malin Ah-King

Gör: Zoolog och forskare i genusvetenskap vid Stockholms universitet.

Forskar om: Hur det gick till när forskarsamhället ändrade synen på honors betydelse i evolutionsbiologin.

Lästips: ”Genusperspektiv på biologi” som finns att ladda ner gratis från Nationella sekretariatet för genusforskning.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

”Adoption är en kolonial praktik”

Intervju

Maria Fredriksson tycker adoption från fattiga länder är ett problem. Men som adopterad själv är det svårt att få gehör för sin kritik, menar hon.

Fria Tidningen

”Humor räddar ditt liv”

Intervju

Hon har avslöjat alltifrån TeliaSoneras inblandning i en azerisk muthärva till ett penningtvättsupplägg värd flera miljarder kronor. Nu tilldelas journalisten Khadija Ismayilova Right Livelihood-priset.

Fria Tidningen

© 2024 Fria.Nu