• Pia Emanuelsson, Maimuna Abdullahi, Kitimbwa Sabuni och Tobias Hübinette är alla postiva till att införa jämlikhetsdata för att synliggöra diskriminering utifrån till exempel hudfärg och religiös tillhörighet.
Göteborgs Fria

”Göteborg osynliggör diskrimineringen”

Att skillnaderna i till exempel medelinkomst och medellivslängd är stora mellan Göteborgs olika stadsdelar är enkelt att hitta statistik på. Men det finns ett osynliggörande av till exempel rasdiskriminering menar aktivister och forskare som vill se att staden nu inför det som kallas jämlikhetsdata.

Sedan 2009 finns sju diskrimineringsgrunder i Sverige, men i den offentliga statistiken finns nästan alltid bara två av dem med: kön och ålder. Att det är ett problem menar bland andra forskaren Tobias Hübinette, författare till rapporten Vad är jämlikhetsdata?, som hoppas att fler kommuner ska införa det som kallas jämlikhetsdata. Förra veckan diskuterades frågan vid ett panelsamtal i Göteborg.

– Sverige är exceptionellt bra när det gäller statistik utifrån kön och ålder men när det gäller de andra fem diskrimineringsgrunderna finns det ingen offentlig statistik över huvud taget. Jämlikhetsdata är den metod som i stort sett alla överstatliga aktörer och NGO:s rekommenderar och förordar, säger han.

Det datan skulle kunna visa är till exempel inkomstskillnader mellan befolkningsgrupper med olika religiösa tillhörigheter eller olika hudfärger. Många andra länder har någon typ av jämlikhetsdata då man till exempel har frågat efter religiös tillhörighet och hudfärg i samband med frågor om inkomst och livsvillkor i anonyma enkäter. Ofta samlas uppgifterna in i samband med folkräkningar, men eftersom Sverige har ett folkbokföringsregister genomförs inte någon folkräkning här.

– Men frågan om det är möjligt att införa jämlikhetsdata i Sverige har utretts av Diskrimineringsombudsmannen och svaret blev ja. Svenska folket tycker dessutom att det är helt okej att fråga om detta – om det görs för att motverka diskriminering och främja jämlikhet, säger Tobias Hübinette.

Men i Göteborg verkar intresset från de inbjudna politikerna och ansvariga tjänstepersonerna svalt då ingen av de ansvariga kommer till panelsamtalet. Det är något som både Tobias Hübinette, som varit runt i andra kommuner där intresset varit betydligt större, och den inbjudna panelen reagerar på.

I Göteborg har man de senaste åren haft en långsiktig satsning kallad Jämlikt Göteborg. Men att den inte fångar upp de variabler som jämlikhetsdatan kan göra är paneldeltagaren Pia Emanuelsson, som bland annat är ombudsman inom funktionshinderrörelsen och ledamot i Göteborgs hbtq-råd, kritisk mot.

– Man visar ofta på de stora geografiska skillnaderna i Göteborg och då har man världens möjlighet att titta på det man kan kalla rasdiskriminering. Men man väljer aktivt bort den möjligheten och nästan mörkar det perspektivet för att man inte vill vara stigmatiserande. Det är en mycket märklig hållning tycker jag.

Att jämlikhetsdata ska upplevas som stigmatiserande eller utpekande mot vissa befolkningsgrupper är ett av de argument som ibland lyfts mot att införa det. Men precis som Pia Emanuelsson tror inte Maimuna Abdullahi, socionom som i många år varit aktiv inom det muslimska civilsamhället, att stigmatiseringen skulle öka.

– Vi vet redan ganska mycket om hur det ser ut i Göteborg. Det är enkelt att ta sig in och titta på hur det ser ut med inkomster i olika områden, hur demografin ser ut i de områdena och vilka befolkningsgrupper som är överrepresenterade, säger hon och fortsätter:

– Det här handlar snarare om vad resultatet av ett synliggörande skulle innebära i en stad som Göteborg och i ett land som Sverige. Vad kommer att hända med den svenska självbilden? Har vi statistik kommer det också att komma krav på åtgärder som enkelt kan följas upp.

Pia Emanuelsson är inne på samma spår.

– Vi vet vilka som bor i Bergsjön, Biskopsgården och Angered och vi vet vilka som bor i Torslanda och Askim. Vi vet vad folk har för hudfärg i olika stadsdelar men det väljer man att inte synliggöra.

Vissa kommuner i Sverige har redan börjat ställa frågor kring några av diskrimineringsgrunderna i de anonyma enkäter som skickas ut till medborgarna. Tobias Hübinettes förhoppning är att fler snart ska följa efter. När det gäller Göteborg håller ett Göteborgsförslag – ett medborgarförslag som läggs upp via stadens hemsida för andra att rösta på – nu på att författas.

– Statistik betyder så oerhört mycket just i Sverige. Då blir det väldigt konstigt att det inte finns några siffror när det gäller fem av de sju diskrimineringsgrunderna och de fem nationella minoriteterna. Det är siffror som politiken, forskningen och hela samhället bygger på, säger Tobias Hübinette.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Trafiken lockar till flest medborgarförslag

Frågan om fri kollektivtrafik är åter på tapeten som ett av de första Göteborgsförslagen som nått så många röster att det går vidare till politikerna. Tre månader har precis gått sedan webbsidan lanserades och över 300 förslag har hittills trillat in.

Göteborgs Fria

Ny app gör att fler anmäler hinder

Höga trottoarkanter eller trappsteg och brist på skyltning är exempel på de enkelt avhjälpta hinder som försvårar mångas vardag. I våras lanserade Göteborgs stad en ny app för att anmäla hindren. Det har gett resultat.

Göteborgs Fria

© 2024 Fria.Nu