Fördjupning


Paula Rooth
  • Med gödning producerad av toalettavfall som separeras från övrigt avloppsvatten är det mindre risk att tungmetaller och miljögifter hamnar i jordbruket.
Fria.Nu

Stadens skit ska få landsbygden att växa

Om några år kan stockholmarnas separerade toalett- och matavfall bli till gödning som kan användas vid matproduktion på landsbygden. Det är målet med projektet Macro som nyligen dragit igång.

Avloppsslam från reningsverk används i dag i viss mån som gödning av åkermark. I det nystartade projektet Macro, som drivs av Stockholms stad i samverkan med bland annat SP Sveriges tekniska forskningsinstitut tittar man på hur det kan bli möjligt att skapa gödning av källsorterat toalett- och hushållsavfall.

– Det är endast cirka 25 procent av slammet som används i jordbruket i dag och därigenom kan en viss del fosfor återföras. Men med ett sorterat avfall går det att föra tillbaka en större mängd näringsämnen till åkermark samtidigt som mer energi kan utvinnas ur avfallet till exempel genom biogasframställning, säger Ida Sylwan som är projektledare för teknikutvecklingsdelen inom Macro.

Systemet med avloppsslam som gödning är kritiserat och kraven för hur slammet får användas är på väg att skärpas. Naturvårdsverket har föreslagit strängare mätningar av bland annat halterna av tungmetaller och kemikalier i slammet. Ett komplement kan då vara källsorterat toalettavfall, som enligt studier innehåller låga mängder tungmetaller. Separeringen från annat hushållsavlopp, så kallat gråvatten, minskar också risken att miljöfrämmande ämnen från till exempel hushållskemikalier eller skönhetsprodukter hamnar i jordbruket, menar Ida Sylwan.

– Studier visar dessutom att läkemedelsrester skulle brytas ner lättare i marken av de organismer som finns där än om de kommer ut i vattendragen som de gör från reningsverken i dag.

Projektet är än så länge i sin inledningsfas. I teknikutvecklingsdelen arbetar företag med att hitta tekniska system som kan komma att användas i praktiken.

– Det handlar om att ta fram förbättrade lösningar för sorterande avlopp och transport av flöden och vad man ska tänka på när man installerar vakuumtoaletter, säger Ida Sylwan.

Hur den färdiga näringen skulle framställas är i dagsläget inte bestämt och flera möjliga lösningar utreds.

– Vi tittar främst på lösningar för hela bostadsområden, och inte bara för enskilda hus. Men om avfallet ska behandlas lokalt eller köras iväg till en behandlingsanläggning, eller om lantbrukaren kan anlitas som en entreprenör som kan hygienisera och lagra det inför spridning återstår att se. Ett första steg är att se till att det är säkert ur smittskyddssynpunkt.

Ida Sylwan menar att det också är viktigt att den färdiga näringen kan koncentreras på ett bra sätt så att gödselmedlet är lätthanterligt för lantbrukare.

– Det ska både vara kostnadseffektivt och praktiskt när det gäller mängder och volym. Konstgödsel är ju praktiskt, det är lätt att dosera och ger inte så mycket läckage. Mat- och toalettavfallet liknar mer stallgödsel i dagsläget.

Fakta: 

Projekt Macro

Projektet Macro (mat i cirkulära robusta system) är treårigt och drivs av Stockholms stad i samverkan med SP Sveriges tekniska forskningsinstitut (före detta JTI) och 17 andra samarbetspartners. Projektet har en total budget på 16,4 miljoner kronor.

Avloppsslam är en restprodukt som bildas i reningsverken efter att avloppsvattnet har renats. Det rötas och används som så kallad biogödning på bland annat åkermark.

Vid rötningen bildas även biogas av metan och koldioxid.

Gråvatten är ett annat namn för så kallat BDT-vatten (bad- disk- och tvättvatten), vatten från hushåll som inte är toalettvatten. Svartvatten är ett annat namn för toalettvatten, allstå kiss, bajs, toalettpapper och spolvatten.

Källor: Sveriges konsumenter i samverkan, Avfall Sverige, Mat -och jordbruksnätverket, Stockholm vatten, Avloppsguiden, Biogasportalen.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Omställning Gävle får pris

Månadens omställningsinitiativ har just vunnit ett miljöpris. I höst satsar de på visioner, mat, energi och kommunikation.

Landets Fria

© 2024 Fria.Nu