En junidag för lite mer än ett år sedan ska en 22-åring installera en robot i Volkswagens bilfabrik, norr om Frankfurt. Roboten, som är byggd för att färdigställa elmotorer, grabbar plötsligt tag i installatören och trycker ner hans överkropp mot en metallplatta. Mannen dör av skadorna. Vem bär ansvaret?

– Om det händer en olycka med en produkt i dag blir det troligtvis en ganska lång rättegång där man måste bevisa att produkten orsakade skadan. Utgången i en sådan process är osäker, säger den svenske EU-parlamentarikern Max Andersson (MP).

Han arbetar just nu fram ett förslag till lagstiftning kring robotar tillsammans med en arbetsgrupp i Europaparlamentets utskott för rättsliga frågor. I förslaget ingår just frågan om ansvar och skadestånd när robotar orsakar skada.

– Vi vill gå över till ett system som påminner om bilförsäkringar, men där tillverkaren tecknar försäkringar så att det blir enkelt att få ersättning om man drabbas av en olycka.

Lagstiftning behövs också när det gäller att skydda vår integritet från kameraförsedda självkörande bilar, och för att reglera upphovsrätt för texter skrivna av artificiell intelligens, enligt arbetsgruppen. För att skydda den arbetsmarknad som robotsamhället för med sig uppmanar de EU:s medlemsländer att överväga basinkomst, i utkastet till lagförslaget.

– Det finns en risk för ökad arbetslöshet men kanske framför allt för större sociala klyftor, eftersom när robotarna ersätter medelinkomstjobb verkar de nya jobben främst bli låg- eller höginkomstjobb. För att se till att våra samhällen håller samman måste vi ha fungerande sociala skyddsnät på plats, säger Max Andersson.

Basinkomst låter som ett grönt förslag. Hur starkt stöd har ni för det?

– Det lades faktiskt av en luxemburgsk socialdemokrat, men det kommer att leda till politisk konflikt. Bara att utreda basinkomst är kontroversiellt. Det är inte alls säkert att det går igenom.

Ett annat förslag är att man ska ge framtidens sofistikerade autonoma robotar en rättslig status som ”elektronisk person”, på samma sätt som ett företag är en juridisk person. Robottillverkare har varit kritiska till idén, och varnat för att byråkrati kan hämma utvecklingen. En tysk branschorganisation har uttryckt att ett 50-årsperspektiv vore rimligare när det gällde att ge robotar rättslig status.

– När det gäller kvistiga frågor är det bra att börja titta på det tidigt. Och vi har sett att tekniken går framåt snabbare än vad man trott, säger Max Andersson.

AI kan ”inom bara några få årtionden” hota artens överlevnad, skriver ni i utkastet. Vad baseras tidsangivelsen på?

– Vi har kollat när experter tror att vi kommer att få AI som är smartare än en människa. Spännvidden i svaren sträcker sig från 10 till 100 år, och vissa tror att det aldrig kommer att hända. Det finns många osäkerheter och vi har lyssnat på experternas oro.

Vem bryr sig om en EU-lag om/när singulariteten (se faktaruta) inträffar?

– Vi behöver ta reda på mer om hur stor risken med singulariteten är. Om den nu skulle uppstå, hur ska man kunna få en tidig varning? Jag föreslår att vi avsätter medel för att forska på hur ska vi hantera problematiken.