• Suna Bensch, Thomas Hellström och Lennart Edblom tillsammans med en social robot som ska anpassas för framtidens äldrevård.
Fria Tidningen

Robotar lär sig jobba i äldrevården

Robotar lär sig kommunicera mer mänskligt i ett nytt forskningsprojekt inriktat på framtidens äldrevård.

– Robotar kan göra en del saker bättre än människor, säger Thomas Hellström som leder projektet.

Roboten är drygt en meter hög och gjord av vit plast. Den har stora uttrycksfulla ögon, kan gestikulera, lyssna, vända sig mot den som pratar och svara med en spröd syntetisk röst.

– Den är väldigt söt. Det första som händer när folk får syn på den är att de blir begeistrade, närmast förälskade, säger Thomas Hellström, professor vid Institutionen för datavetenskap vid Umeå universitet.

Han är koordinator för ett stort internationellt forskningsprojekt där 15 doktorander under fyra års tid ska göra sociala robotar bättre anpassade för äldrevården.

– Vi kommer att titta på hur man pratar med robotar och speciellt problem som uppstår med äldre människor. Man kanske har osammanhängande meningar eller oväntat byter samtalsämne. Hur konstruerar man en robot som kan kommunicera på ett bra sätt i sådana sammanhang?

Den nyinköpta roboten som Umeådoktoranderna ska arbeta med har i dag en förståelse på ungefär samma nivå som det talande hjälpprogrammet Siri, som finns i vissa smarta telefoner. Den kan utbyta information, men inte kommunicera på högre nivå.

– Om en äldre person till exempel frågar vad klockan är kanske en klok människa undrar om den äldre är hungrig eller vill se på tv vid någon viss tid. Att få robotar att förstå innebörden av vad som sägs är den stora utmaningen.

Just äldrevård ses som ett område där robotar har stor potential för att kunna effektivisera arbetet, säger Thomas Hellström:

– Det är ju ett stort samhällsproblem att befolkningen blir allt äldre och det finns färre och färre som kan och vill jobba med äldrevård. Automatisering blir nödvändigt om man vill bibehålla kvaliteten.

I Japan, där en stor andel av befolkningen är äldre än 65 år, finns redan robotar utplacerade på äldreboenden. Vissa är servicerobotar, som fungerar som intelligenta hushållsmaskiner och till exempel kan dammsuga. Andra leder fysiska aktiviteter, som en sorts gymnastiklärare.

Robotar kan också vara till nytta för äldre genom att påminna om medicin och måltider eller larma om någon faller. Dessutom verkar robotar kunna användas för att behandla demens.

– Forskning har visat att äldre med demens som får interagera med en robot för enkla kognitiva saker som att spela spel eller göra fysiska övningar minskar sin stressnivå. Man har också märkt att interaktionen mellan patienten och vårdgivaren förbättras. Roboten skapar alltså bättre interaktion mellan människor, säger Thomas Hellström.

Liknande resultat finns för barn med autism, som efter interaktion med robotar har visat sig förbättra kommunikationen med människor.

– Så det handlar inte enbart om att automatisera utan även att robotar kan göra en del saker bättre än människor.

I utkastet till ny EU-lag för robotsamhället varnas för avhumanisering om man ersätter människor med robotar i vården.

– Det är klart att det finns risk för det. Men det är inte så att någon ska ligga ensam i ett rum och bara träffa robotar, utan vi ser det som ett komplement. Det dyker ofta upp farhågor inför ny teknik, men jag tror att vi har en bra förmåga att anpassa oss och få det att funka. Ingen inbillar sig att Siri på mobilen är en människa.

Fakta: 

Om forskningsprojektet:

Forskningsprojektet Socrates (Social Cognitive Robots in The European Society) löper under fyra år och har en total finansiering på 3,9 miljoner euro. Lärosätena i Sverige, Tyskland, England, Spanien och Israel ska även samarbeta med organisationer, företag och vårdinstitutioner.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

EU förbereder sig för robotsamhället

Vem bär ansvaret för en robots handlingar? Vad gör vi om de blir smartare än oss? Det ska EU besvara i de nya lagar som arbetas fram för robotsamhället.

Fria Tidningen

© 2022 Fria.Nu