Det behövs ett nytt sätt att tänka i klimatpolitiken. Dagens klimatmål anger hur många procent utsläppen ska minska med till ett visst år i framtiden, men de styr inte hur stora de totala utsläppen blir. Klimatutsläppen borde betraktas som en budget. Jämför med en helt vanlig hushållsbudget. När pengarna kommer in på kontot går det inte att slösa bort allt under den första helgen, för då finns inte pengar till mat i slutet av månaden.

Så är det med utsläppen också. Jordens befolkning kan enligt FN:s klimatpanel IPCC släppa ut högst 500 miljarder ton koldioxid om vi ska behålla ett klimat som är bra för människan att leva i. Släpper vi ut allt nu kan vi inte släppa ut något sedan. Vi måste budgetera för utsläppen.

I en ny rapport har Greenpeace beräknat Sveriges andel av den globala koldioxidbudgeten. Om man fördelar utsläppen lika på världens invånare är Sveriges återstående budget för resten av århundradet 280 miljoner ton. (Om man tar hänsyn till historiskt ansvar och länders olika förutsättningar blir Sveriges budget sannolikt mindre.)

Sverige kan alltså släppa ut tre miljoner ton koldioxid per år, men släpper i dag ut mer än 40. Att införa en koldioxid-budget, och följa den, skulle revolutionera klimatpolitiken.

Regeringen bör definiera en svensk koldioxidbudget som utgår från åtagandena i Parisavtalet, och regeringen behöver skapa styrmedel för klimatpolitiken som överensstämmer med koldioxidbudgeten. Sverige har stora utsläpp per person och samtidigt bland de bästa förutsättningarna i världen för att snabbt ställa om till en klimatvänlig ekonomi. Vi kan inte räkna med att andra länder ska göra mer än vi. Tvärt om: vi förväntas ta ledningen och visa att omställningen till en fossilfri och koldioxidfri ekonomi är möjlig.

En koldioxidbudget gör det möjligt att se att vi inte tar utsläppsutrymme från våra barn. Den gör det lättare att utkräva ansvar av politikerna, och det är precis vad som behövs för att öka takten i klimatarbetet.