FN vill sätta naturen i centrum
Vad skulle göras annorlunda om vi får en världsbild som utgår ifrån naturen? Det har FN bett internationella experter att svara på.
I dagarna har runt 170 personer från hela världen gett sin syn på hur en rättsfilosofi som utgår från jorden istället för från människan kan omsättas i praktiken. Det handlar bland annat om vad som är viktigast att göra inom olika områden som utbildning och ekonomi, och om möjliga hinder och problem. Svaren ska nu sammanställas och sedan sammanfattas i en rapport som FN:s generalförsamling får i september.
Pella Larsdotter Thiel är en av fem svenskar som deltar i processen, och en av fyra deltagare från nätverket Lodyn. Hon berättar att målet med FN-processen, som kallas Harmony with nature, är att utforska alternativa vägar mot ett hållbart samhälle.
Annons
– Det är viktigt att undersöka nya spår. Människor har suttit i klimatförhandlingar i 25 år men utsläppen ökar hela tiden. Roten till många av våra problem med det vi kallar hållbarhet är dåliga relationer mellan människan och naturen. Det är på tiden att vi tar tag i det.
Grundtanken är att gå ifrån synen på naturen som en egendom som kan utnyttjas, till ett subjekt med rättigheter.
– På ett sätt är det en främmande tanke i våra samhällen. Samtidigt är det något som alla människor kan känna sig hemma i. Vi vet att alla levande varelser har rätt att vara här, men vi behöver bli bättre på att tala om det för att kunna bygga institutioner som tar hänsyn till det. Vi kommer snabbt till frågor om värderingar, och tvingas till djupa ställningstaganden. Jag skulle gärna se att vi gjorde det mer och att det gick snabbare än i dag.
Initiativet till arbetet kom ursprungligen från Brasilien, som föreslog att FN skulle inrätta en internationell dag för Moder jord. Så skedde 2009 och sedan dess har FN arrangerat årliga konferenser kring Moder jords rättigheter den 22 april.
Processen utgår också mycket ifrån ett ställningstagande som flera länder gjorde i samband med FN:s hållbarhetskonferens Rio+20 år 2012.
– Ett flertal starka länder i framför allt Sydamerika kritiserade innehållet, som hade fokus på grön utveckling, grön ekonomi och grön tillväxt. De sa: ”vi vill ha en utveckling med andra mål, i harmoni med naturen och där naturen har rättigheter”.
Pella Larsdotter Thiel ser arbetsgruppernas rapport som ett första steg mot att utveckla och konkretisera frågorna kring harmoni med naturen. För henne och de andra medlemmarna i Lodyn som deltar i processen betyder det mycket att FN tar frågorna på allvar.
– Vi ser naturens rättigheter som en paradigmskiftande idé som får konsekvenser för alla möjliga områden. I Sverige är de här frågorna perifera och förtjänar mer uppmärksamhet. Genom att FN:s generalförsamling gör det här blir det tydligt att det här är ett stort och starkt ramverk som många skriver under på. Det lyfter Lodyns arbete något enormt. Det vore roligt om vi blev fler som jobbar med frågorna.
Översättningar: Abigail Sykes och Pella Larsdotter Thiel
Läs mer på www.harmonywithnatureun.org/knowledgenetwork.
Nätverket Lodyn
Lodyn är ett nätverk för ekopsykologi, naturvakenhet och aktivism som arbetar för att hela och fördjupa människans relation till naturen.
De andra processdeltagarna från nätverket är Henrik Hallgren (filosofi/etik), Niklas Högberg (utbildning) och Anders Tivell (holistisk vetenskap). Pella Larsdotter Thiel är med i arbetsgruppen för utbildning.
Arbetsgrupperna
Ekologisk ekonomi
Filosofi/etik
Holistisk vetenskap
Humaniora
Jordcentrerad lagstiftning (största gruppen)
Konst, media, design och arkitektur
Teologi/andlighet
Utbildning
De fyra frågorna i korthet
1. Hur skulle ditt område fungera utifrån en rättsfilosofi som utgår från jorden?
2. Vilka lovande initiativ rekommenderar du för att åstadkomma implementationen av en jordcentrerad världsbild inom ditt område?
3. Vilka huvudsakliga hinder och problem ser du?
4. Vad är prioriterat att förändra nu och på längre sikt?
Ur svaren från Lodyns deltagare
1. Henrik Hallgren, Filosofi/etik:
Istället för utvidga vår syn på vilka varelser som ”räknas”, med människan som utgångspunkt, utgår Jordens juridik ifrån att allt i universum har ett värde och rättigheter.
Niklas Högberg, Utbildning:
En Jordcentrerad pedagogik skulle fokusera på att uppmuntra handling baserad på en ny ”berättelse” om världen, varandra och oss själva. Denna berättelse skulle visa att naturen är ett subjekt i egen rätt och att vi är medskapare i livets väv som agerar på värderingar som omtanke, samarbete och kärlek och har potential att göra avgörande skillnad.
Anders Tivell, Holistisk vetenskap:
- kombinera kvalitativa och kvantitativa metoder
- forskare använder både sinnen, värderingar, intellekt och intuition
- analys av de strukturer som separerar olika människor samt mänskligheten och Jorden
Pella Larsdotter Thiel, Utbildning:
- förlägg mer utbildning utomhus
- kritiskt granska de berättelser vi lever efter
- förändra hur vi mäter framgång
- öka förståelsen för komplexitet
- bli mer medveten om grupparbete
- lärande under hela livet.
2. Henrik Hallgren, Filosofi/etik:
- låt implementationen vara en kreativ, vild och självorganiserande process som inkluderar andlighet, konst och nature connection-rörelsen samt urfolks röster och den ekopsykologiska rörelsen
Niklas Högberg, Utbildning:
- låt ”den nya berättelsen” genomsyra utbildning
- låt högskoleutbildning utgå ifrån vad vi behöver veta för att överleva på planeten
- mobilisera medborgare kring den nya berättelsen och stöd gemensamt lärande
- goda exempel: Pachamama alliance, Omställningsrörelsen, Joanna Macys Work that reconnects, Sveriges studiecirklar
Anders Tivell, Holistisk vetenskap:
- integrera kvalitativa metoder, intuition, sinnen och värderingar
- öka förståelsen för de kulturella filter vi bär på
- lär från re-wilding-initiativ samt urfolks förståelse för verkligheten
- gör ekocid till ett brott mot mänskligheten
Pella Larsdotter Thiel, Utbildning:
- Waldorf- och Steinerskolor
- konceptet buen vivir
- Sveriges naturskolor
- permakultur
- förändrade kulturella värderingar, till exempel common cause.
3. Henrik Hallgren, Filosofi/etik:
- antropocentriska världsbilden
- rädsla för konsekvenserna av en ny syn - som ekofascism
Niklas Högberg, Utbildning:
- den mekanistiska berättelsen om att världen är en maskin, naturen är en hög med resurser, andra människor är själviska och jag inte kan göra skillnad
Anders Tivell, Holistisk vetenskap:
Nyckelproblemet är vår syn på Jorden och alla andra levande varelser så väl som vatten och mineraler som rena objekt och resurser.
Pella Larsdotter Thiel, Utbildning:
- tror inte det behöver vara så svårt och att många skulle välkomna denna utveckling
- hinder är kulturella idéer kring kontroll och tävlan, lärarutbildningen samt bilden av att vi utbildar oss till ett yrke snarare än att utvecklas som människor.
4. Henrik Hallgren, Filosofi/etik:
- underlätta samarbete mellan olika grupper när Jordens juridik ska omsättas i praktiken
- integrera Jordens juridik i politisk-filosofiska diskussioner om att stärka och förnya demokratin
- visa hur Jordens juridik kan bli nästa revolutionära och tranformativa steg i den filosofiska och etiska diskussionen, samt dess praktiska relevans för att förändra relationen mellan människor och natur
- samarbeta med nature connection-rörelsen, den ekopsykologiska rörelsen och urfolk
Niklas Högberg, Utbildning:
På kort sikt:
- samarbeta med FN:s Global action programme
- stöd ett självorganiserande nätverk av professionella utbildare
- främja systemiska lärandeprocesser på lokal nivå
På längre sikt:
- integrera den nya berättelsen om en sammankopplad värld i alla utbildningsprocesser
Anders Tivell, Holistisk vetenskap:
- lär av och stöd processer som stärker banden med platsen, Jorden, erfarenheter och urfolk
- ta med människor, särskilt unga, ut i naturen
- använd Goethes vetenskapliga metoder
- se på systemet som en helhet, och inkludera separationen mellan naturen och människan såväl som den växande separationen melan rik och fattig
Pella Larsdotter Thiel, Utbildning:
- implementera ekocidlagar
- stöd och sprid utomhuspedagogik
- stöd civilsamhällets utbildningar
- en kritisk reflektion kring värderingar
- samarbete med andra aktörer
- främja skolträdgårdar.
