• Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) på riksdagsdebatten om flyktingpolitiken dagen innan beslutet fattades.
Fria Tidningen

Riksdagen röstade ja till ny lag för hårdare flyktingpolitik

Riksdagen har nu röstat ja till regeringens förslag om betydligt hårdare regler för svensk flyktingpolitik. Lagen innebär att Sverige lägger sig på EU:s miniminivå när det gäller asylsökandes rättigheter.

Regeringens mål med lagen, som har fått hård kritik från många håll, är att tillfälligt anpassa svensk migrationspolitik till EU;s miniminivå för att färre asylsökande ska söka sig till Sverige. Lagen innebär bland annat att tidsbegränsade uppehållstillstånd blir norm, begränsar rätten till anhöriginvandring och ställer hårdare försörjningskrav för den som vill återförenas med familjemedlemmar. Lagen är tillfällig och ska gälla i högst tre år, men både Moderaterna och Sverigedemokraterna säger nu att de vill att den ska bli permanent.

Det var Socialdemokraterna, Moderaterna, Miljöpartiet, med undantag av några ledamöter som röstade nej, samt Sverigedemokraterna som röstade igenom förslaget i riksdagen. Vänsterpartiet och Centerpartiet hade redan tidigare sagt att de skulle rösta nej och Kristdemokraternas och Liberalernas ledamöter, med undantag av Birgitta Ohlsson (L) som röstade nej, avstod från att rösta. Kristdemokraterna och Liberalerna uppger att de stod bakom den ursprungsliga migrationsuppgörelsen, men att de avstod från att rösta eftersom de inte vill medverka till att barnfamiljer splittras.

Många organisationer som arbetar för mänskliga rättigheter är starkt kritiska till den nya, tillfälliga lagen. Flera organisationer har försökt stoppa den genom att samla in namnunderskrifter. Madelaine Seidlitz, jurist med ansvar för flyktingfrågor på Amnesty, anser att lagen kommer att få enormt negativa konsekvenser för människor på flykt.

­– För många människor som är på flykt kommer lagen göra det helt omöjligt för dem att att återförenas med sina familjer. Många kommer tvingas fortsätta vara på flykt. En del som redan är här kommer inte att mäkta med att vara i trygghet medan deras familjer är kvar i krig och kommer därför tvingas tillbaka in i en flyktingsituation.

Hon menar också att lagen kommer att slå allra hårdast mot barnen. Lagen innebär att inte heller asylsökande under 18 år som bedöms som alternativt skyddsbehövande istället för flyktingar har rätt att återförenas med sina föräldrar.

– Det är troligt att de nya reglerna står i strid med barnkonventionen, säger Madelaine Seidlitz.

Lagen ska träda i kraft den 20 juli och omfattar personer som sökt asyl i Sverige efter den 24 november 2015.

Fakta: 

Ny lag träder i kraft 20 juli

Lagen innebär att flyktingar och alternativt skyddsbehövande som beviljas skydd i Sverige ska få tidsbegränsade uppehållstillstånd istället för permanenta uppehållstillstånd, vilket har varit huvudregeln fram till i dag.

Alternativt skyddsbehövande kan få uppehållstillstånd ett år i taget, medan den som bedöms ha flyktingskäl kan få det i tre år i taget, om det bedöms att det finns fortsatta skyddsskäl.

I Sverige bedöms majoriteten av asylsökande från Syrien vara alternativt skyddsbehövande.

Lagen gäller inte för barn och barnfamiljer som ansökte om asyl senast den 24 november 2015.

Kvotflyktingar ska fortfarande kunna få permanenta uppehållstillstånd.

Asylsökande som bedöms vara alternativt skyddsbehövande ska inte ha rätt till familjeåterförening.

De asylsökande som bedöms som flyktingar ska ha rätt till familjeåterförening, men rätten gäller enbart make, sambo och barn under 18 år.

Det blir också hårdare försörjningskrav vid familjeåterförening. Det innebär att anknytningspersonen i de flesta fall måste kunna försörja den familjemedlem som kommer hit. Tidigare räckte det med att anknytningspersonen kunde försörja sig själv.

En person som kan försörja sig själv ska kunna få permanent uppehållstillstånd.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Asylstafetten vandrar vidare

Den 10 juli startar årets asylstafett, som är en vandrande manifestation för en human flyktingpolitik.

Fria Tidningen

© 2024 Fria.Nu