FN pressar Sverige om AP-fonderna
Sverige har nyligen förhörts av en FN-kommitté om de omdebatterade AP-fondernas investeringar. Hos kommittén fanns en förvåning över att Sverige fortfarande investerar i guldgruvan Marlin i Guatemala, som dömdes ut av en interamerikansk kommission år 2010.
7–8 juni förhördes Sverige av FN:s kommitté för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter om AP-fondernas investeringar. AP-fonderna, som är våra pensionsfonder, får återkommande kritik för att investeringar leder till miljöförstörelse och kränkningar av mänskliga rättigheter.
FN-kommittén valde att ta upp frågan med Sveriges regering efter att tre organisationer, Fian Sverige, Kristna fredsrörelsen och Latinamerikagrupperna, hade lämnat in en rapport som visade hur investeringar bidrar till kränkningar av mänskliga rättigheter.
Annons
Rapporten handlar bland annat om att människor, till exempel urfolk och småbrukare i Brasilien och Guatemala, blir tvingade till att lämna sin mark och om gruvdrift i Guatemala som leder till förgiftat vatten och omgivningar. Det har fått till följd att småbrukare har fått det svårare att sälja sina varor på marknader, eftersom männniskor är rädda för att deras varor är förgiftade på grund av gruvnäringen i området. Enligt rapporten har också stora protester mot gruvan slagits ner av polis.
AP-fonderna har även betydande investeringar i kol-, olje- och gasföretag som bidrar till utsläppen av fossila bränslen.
Under FN-förhöret frågade kommittén vad Sverige gör för att säkerställa konsekvensanalyser av AP-fondernas investeringar och vad de har för påverkan på miljö och mänskliga rättigheter.
– Kommittén ansåg även att det var uppseendeväckande att Sverige fortfarande har investeringar i guldgruvan Marlin i Guatemala. Den dömdes ut av Interamerikanska kommissionen för mänskliga rättigheter redan år 2010, säger Rebecka Jalvemyr från organisationen Fian, som var på plats i Genéve under förhöret.
Andra till fjärde AP-fonden har investeringar på 133 miljoner kronor i gruvan via det kanadensiska gruvbolaget Goldcorp, som driver gruvan.
Sveriges svar var att man trycker på bolagen, vilket här enbart syftar på bolagen kring AP-fondernas investeringar, att börja göra konsekvensanalyser.
– Mig veterligen finns i dag inget sådant krav innan en investering, säger Rebecka Jalvemyr.
I slutet av juni ska FN-kommittén komma med rekommendationer till Sverige. Rebecka Jalvemyr hoppas att de ska leda till ett tuffare regelverk för AP-fonderna.
– Vi vill att alla investeringar ska ske med respekt för mänskliga rättigheter och klimatmålen och att konsekvensanalyser görs innan investeringar. Vi vill också att allmänheten ska få mer insyn i pensionsfondernas arbete vad gäller dialoger, investeringar och konsekvenser. De här investeringarna görs med våra svenska pensionspengar och vi ska kunna granska dem och ställa bolagen till svars.
AP-fonderna
AP-fonderna har fått i uppdrag av riksdagen att förvalta svenskarnas gemensamma pensionspengar. Målet är att göra långsiktiga investeringar så att det alltid finns tillräckligt med pensionspengar.
AP-fonderna har fått kritik för att investera i projekt trots indikationer om kränkningar av mänskliga rättigheter och miljöproblem.
Guldgruvan Marlin i San Marcos i Guatemala och Yanacochagruvan och Minas Conga i Peru är några exempel på det.
Källa: Fian Sverige och Swedwatch


