Stockholms stad har fått pengar från regeringen för att bli bättre på att inkludera romer. Annika Hjelm är stadens direktör för mänskliga rättigheter och berättar om arbetet.

Vilka är problemen?

– Arbetslösheten är högre än bland andra stockholmare. Många romska barn lyckas inte i skolan. Romer upplever ofta diskriminering. Det finns en utbredd misstro mellan romer och tjänstemän i staden, särskilt när det gäller omhändertagande av barn i socialtjänsten.

Ni ska anställa en projektledare under två år. Hur ska en enda person kunna förändra djupt nedärvda attityder och problem med fattigdom och utanförskap?

– Projektledaren ska inte lösa problemen utan hitta former för hur staden som helhet ska arbeta bättre och effektivare med frågorna.

Kommer projektledaren vara av romsk härkomst?

– Det kommer inte att vara ett krav, däremot kommer det att vara meriterade med romsk kultur- och språkkompetens. Arbetet ska ske i nära samråd med romer, men arbetsuppgifterna är internbyråkratiska. Till exempel att sitta i möten med tjänstemän och utveckla samarbeten mellan olika förvaltningar.

Hur jobbar kommunen idag med romsk inkludering?

– För närvarande finns en romsk kulturklass i Skarpnäck. Vi har två romska brobyggare och fler är på gång. Staden har återkommande samråd med fem personer som representerar de olika romska grupperna. Men vi har inte haft en samlad strategi tidigare. Det handlar om att se hur vi kan spetsa till och stärka våra insatser, framför allt inom skola, socialtjänst, arbetsmarknad och demokratiutveckling.

Regeringens mål för romsk inkludering är att den rom som år 2032 fyller 20 år ska ha samma möjligheter i livet som en icke-rom. Varför vänta tills dess?

– En statlig utredning kom fram till att det är ett rimligt mål. Arbetet är långsiktigt, det handlar om att många romer saknar utbildning. Det tar ju tid. Men det vore såklart jättebra om det skedde tidigare. Vi ska intensifiera vårt arbete i Stockholms stad och se om vi ska ha egna mål. Vi går gärna före!